# ID: svediakorp-gov450642
# author: Ilves (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 507
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I en intervju i rysk TV i fredags anklagade Sergej Jastrsjembskij, Vladimir Putins ansvarige tjänsteman för förbindelserna med Europeiska unionen, de nya ledamöterna i Europaparlamentet och deras medlemsstater för att blanda sig i Ukrainas inre angelägenheter och tillade att ” Solidaritet ” för 20 år sedan var en västlig skapelse och att polackerna nu gjorde samma sak i Kiev.
Jag tänker inte uppehålla mig vid den upprepade sovjetiska retoriken om ” Solidaritet ”, men han påpekar något viktigt som jag också skulle vilja tala om här i dag.
De nya medlemsstaterna är starkt berörda, både negativt och positivt, av händelserna i Ukraina i dag.
På samma sätt som EU: s grundare minns de erfarenheter som ledde till att unionen skapades minns vi också det som gjordes mot oss och varför vi under så många årtionden inte kunde gå med i unionen.
Vi minns skenvalen i de tre baltiska staterna 1940, då exempelvis de fingerade lettiska valresultaten av misstag publicerades dagen innan valet ägde rum, vilket påminner om president Putins gratulationer till premiärminister Janukovitj redan innan det preliminära resultatet hade tillkännagivits.
Vi minns bara alltför väl valfusket efter kriget i Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.
Vi har sett detta förut och vi vet vad det leder till.
Men vi har sett den andra sidan också, hur tiotusentals och hundratusentals människor fredligt samlas för att uttrycka sin solidaritet med demokratin.
Vi såg detta när det gällde ” Solidaritet ” i Gdansk och Warszawa samt Charta 77 i Prag, vi såg det på Berlins gator och under de sjungande revolutionerna i de baltiska staterna.
Vi vet med andra ord vad som händer, vi har sett det förut.
De 75 miljoner människor som blev EU-medborgare i mars får déjà vu-känslor.
Vår kännedom om dessa händelser, vår empiriska kunskap, får inte avfärdas av dem som saknar kunskaper om och förståelse för vad detta betyder.
Sergej Jastrsjembskij, och tyvärr också vissa personer i väst, skulle framställa de nya ledamöternas förstahandserfarenheter och kunskaper som något som stör förbindelserna med Ryssland eller utgör ett hot mot illusionerna om vad som pågår i Ukraina.
Vi minns dem i väst som sade att vi skulle vara försiktiga med ” Solidaritet ” eftersom Brezjnev skulle kunna bli upprörd.
Vi minns de västpolitiker som sade att de baltiska länderna inte skulle sträva efter självständighet eftersom det skulle kunna bli ett hot mot Michail Gorbatjov.
Jag är inte här för att välja sida i en politisk kamp mellan kandidater och partier i Ukraina, men jag tar ställning mot valfusk.
Vi kan inte säga nej till ukrainarna eftersom vi är rädda för att gå miste om investeringar och marknader i Ryssland.
Demokrater försöker alltid hitta den aristoteliska gyllene medelvägen, till och med i politiken, men det finns inget mellanting mellan sanning och lögn eller mellan demokrati och dess alltför många medtävlande.
