# ID: svediakorp-gov450623
# author: Nicolaï, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,375
# sentences: 65
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill börja med att säga att jag välkomnar tillfället att diskutera situationen i Ukraina efter presidentvalet och förbindelserna mellan EU och Ukraina.
För fem veckor sedan sade jag att Ukraina stod vid ett vägskäl och att presidentvalet skulle avgöra i vilken riktning Ukraina kommer att utvecklas de närmaste fyra åren.
Vi har alla sett vad som hänt sedan dess.
Och jag tror att vi alla är överens om att valen den 31 oktober och 21 november varken var fria eller rättvisa, och att de inte uppfyllde internationella normer.
Javier Solana klargjorde detta för utskottet för utrikesfrågor i onsdags.
Jag kommer att förklara vad vi har gjort sedan dess, hur vi ser på den nuvarande situationen och vilka steg som bör tas härnäst.
EU har inte bara stått och sett på.
Före valen uppmanade vi de ukrainska myndigheterna, bl.a. genom telefonsamtal, att se till att valen skulle bli fria och rättvisa.
Omedelbart efter valen lade ordförandeskapet fram en förklaring, på grundval av rapporten från OSSE / ODIHR, där vi uttryckte vår oro över valprocessen.
Samma dag, måndagen den 22 november, sammankallades de ukrainska ambassadörerna i alla huvudstäder i EU för att ta emot detta budskap.
Detta låg, som ni vet, i linje med rådets slutsatser.
Den 24 november bad ordförandeskapet ambassadör Biegman att som särskilt sändebud åka till Kiev, dit även Javier Solana kom senare, för att främja en dialog mellan alla parter.
Den dagen uttryckte vi också vårt beklagande över att den centrala valkommissionen offentliggjorde valresultatet och förklarade Janukovitj som segrare, trots ett stort antal klagomål på valprocessen.
Beklagandet gällde förfarandet och valet av tidpunkt, inte segraren eller förloraren.
Ordförandeskapet gladdes åt att Ukrainas högsta domstol på onsdagen beslöt att beakta klagomålen på valresultaten och stoppade en officiell bekräftelse och ett officiellt offentliggörande av valresultaten.
Därmed satte högsta domstolen stopp för processen att utnämna en ny president.
EU har de senaste dagarna varit i kontakt med OSSE, Europarådet, Förenta staterna och Ryssland eftersom det för att lösa situationen i Ukraina krävs gemensamma ansträngningar samt att ett och samma budskap ges till ukrainarna.
Premiärminister Balkenende har i egenskap av ordförande för Europeiska rådet konstant arbetat bakom kulisserna.
I samtal med president Kutjma, ukrainska parlamentets talman Lytvyn m.fl. har han betonat EU: s ståndpunkt, bland annat kravet att alla parter visar återhållsamhet och agerar på ett fredligt sätt.
Utrikesminister Bot har talat med bland andra sina kolleger i Förenta staterna, Ryssland och Ukraina.
Höge representanten Javier Solana och ambassadör Biegman, personlig företrädare för EU-ordförandeskapet, är även de fullt engagerade i lösningen på krisen.
Båda är i denna stund faktiskt i Kiev för andra gången för att försöka minska de politiska spänningar som orsakats av diskussionen om eventuellt självstyre och därmed en eventuell delning av Ukraina.
Den polske presidenten Kwaśniewski, i egenskap av ordförande för Europarådet, och Litauens president Adamkus är även de i Kiev för att bidra till att finna en lösning på krisen.
Vi har också sett oroande tecken på att parterna inte längre talar med varandra.
Därför uppmanade ordförandeskapet nyligen alla parter att mötas igen, såsom de gjorde i samband med rundabordsdiskussionerna den 26 november i år, och att fullfölja de överenskommelser som gjordes där.
Det viktigaste för att nå en fredlig lösning på konflikten är att respektera Ukrainas enhetlighet.
Vi har klargjort att vi fördömer all användning av våld och att Europeiska unionen är villig att fortsätta att ha en stödjande roll i lösningen av konflikten.
Hur finner vi en utväg ur denna situation med politiska spänningar och en eventuell fortsatt spricka i det Ukrainska samhället?
Den nuvarande situationen kräver en politisk lösning som överensstämmer med ukrainsk lagstiftning och som respekterar rättsstatsprincipen.
En lösning bör innebära att det ukrainska valsystemet återvinner den ukrainska befolkningens förtroende.
Vi måste se till att folket har förtroende för att resultatet av denna process speglar deras vilja.
Uppriktigt sagt förstår jag inte hur alla klagomål som har ingetts i samband med den andra valomgången skall kunna klaras upp så att resultatet av denna valomgång till slut kan godtas av alla.
I sådana fall kan en ny andra valomgång vara den enda utvägen.
Vi måste då se till att den genomförs på ett fritt, rättvist och öppet sätt, med lika villkor för alla kandidater i hela Ukraina.
Det krävs därför ett tillräckligt antal internationella och lokala observatörer, att media kan rapportera fritt om valkampanjen och att människor verkligen kan rösta fritt, utan påtryckningar utifrån.
Detta gäller hela valprocessen, från början – - då kandidaterna presenterar sig – till den centrala valkommissionens slutliga sammanställning.
De allra mest omtvistade frågorna, som t.ex. poströstning och lokala valobservatörer, måste redas ut på förhand.
Jag vill inte diskutera enskilda individer.
EU: s ståndpunkt är inte att stödja en kandidat framför en annan.
Vad EU: s ståndpunkt innebär – och det har vi insisterat på ända från början – är att processen skall vara öppen, fri och rättvis så att ukrainarna kan lita på att valresultatet speglar deras vilja.
Först då kan vi se till att den nye presidenten är president för alla ukrainska medborgare, och inte bara för dem från östra eller västra delen.
På det viset kommer också den territoriella integriteten att bevaras.
När det gäller krisen i Ukraina krävs det att fler än bara EU agerar.
Alla internationella parter såsom Europarådet, OSSE, Förenta staterna och Ryssland måste engagera sig.
Ukraina är inte bara en viktig granne för EU, det är förmodligen också Rysslands viktigaste granne.
Därför har ordförandeskapet fortsatt att ha nära kontakt med ryska myndigheter och därför diskuterades detta vid toppmötet mellan EU och Ryssland.
Båda stöder vi ukrainarna i deras strävan att finna en lösning som respekterar det ukrainska folkets vilja, ser till att Ukrainas territoriella integritet bevaras och på lång sikt bidrar till ett stabilt, fritt och framgångsrikt Ukraina med en president som är alla ukrainska medborgares president.
Vi bör inte stödja en kandidat framför en annan, vi bör stödja demokratiska normer som kännetecknas av genomblickbara förfaranden och rättsmedel.
Förutom ett valförfarande som det inte går att ha förtroende för så finns det en annan möjlig situation som skulle kunna ge upphov till en djupgående spricka i det ukrainska samhället.
Det är en situation där våld eller tvång avlöser den lagliga, konstitutionella processen.
Därför måste vi tillsammans utöva kraftfulla påtryckningar på alla inblandade för att de skall avstå från våld eller från att använda tvång.
De kommande dagarna kommer att vara avgörande för Ukraina och för förhållandet mellan EU och Ukraina.
Vi engagerar oss därför att vi vill att Ukraina skall bli en strategisk och demokratisk granne.
Vi vill samarbeta med Ukraina inom ramen för europeiska grannskapspolitiken, med gemensamma demokratiska värderingar som grund.
Ordförandeskapet förstår Europaparlamentets tvekan inför att i den nuvarande situationen diskutera handlingsplanen för Ukraina inom ramen för europeiska grannskapspolitiken.
Liksom parlamentet kommer rådet att väga sin politik mot den fortsatta utvecklingen.
Men jag tror att vi alla vill involvera Ukraina i en närmare och starkare relation.
Möjligheterna finns där.
Till att börja med måste Ukraina ge prov på demokratiska värderingar.
Därför anser jag avslutningsvis att vi bör uttrycka vårt stöd till alla, på båda sidor, som framför sina åsikter och politiska ambitioner på ett fredligt och demokratiskt sätt.
Vi uppmanar det ukrainska folket att samarbeta med världssamfundet för att lösa den nuvarande politiska krisen.
Vi måste hitta en lösning så att ukrainarna kan lita på att deras vilja respekteras.
Vi måste hitta en lösning utan våld och tvång och som garanterar att Ukrainas territoriella integritet bevaras, kort och gott en lösning som kan godtas av alla ukrainare.
Låt oss hoppas att vi tillsammans kan hjälpa Ukraina att åstadkomma detta.
