# ID: svediakorp-gov450535
# author: Le Pen, Jean-Marie (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 553
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Cirkus Buttiglione har bommat igen dörrarna, och hädanefter kommer den europavänliga ordningen att härska i Strasbourg.
Rocco Buttiglione, en fri man som bekänner sig till den katolska tron, har ersatts av Franco Frattini, en typisk frimurare.
Ingrida Udre, en lettiska som har anklagats för att vara EU-skeptiker av en av sina landsmän, har också ersatts.
Men varken Laszlo Kovács, den gamle stalinist som utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi ansåg vara fullkomligt inkompetent, eller Mariann Fischer Boel och Neelie Kroes, som har dragit på sig kritik angående potentiella intressekonflikter, har ersatts.
Jag tycker att man kan dra lärdom av Buttiglioneaffären och att denna affär har skördat tre offer.
Lärdomen är att man måste vara eurokompatibel för att vara kommissionsledamot, det vill säga politiskt, mentalt och till och med religiöst korrekt, samt vara förtjust i tolerans, icke-diskrimineringsprincipen och framför allt mänskliga rättigheter, de rättänkandes moderna bibel.
Alla avvikelser kommer hädanefter att bestraffas hårt.
Låt oss nu titta på offren.
Det första är den kommande europeiska konstitutionen.
Europaparlamentet har visat förakt för både artikel II-70 om tanke-, samvets- och religionsfrihet och artikel II-71 om yttrande- och åsiktsfrihet, och på sätt och vis är Rocco Buttiglione den förste sekuläre martyren för stadgan med grundläggande rättigheter.
Det andra offret är Italien, som gav efter för Europaparlamentet när detta tvingade Silvio Berlusconi att ersätta den kommissionär han hade utsett, och vars kompetens och ärlighet ingen hade ifrågasatt före utfrågningen.
Det tredje och sista offret är Europeiska kommissionen och dess ordförande José Manuel Barroso, eftersom båda har försvagats av denna styrkemätning med parlamentet.
Nej, herr Barroso, ni var varken en gisslan eller ett offer för extremhögern, som ni felaktigt hävdade, ni föll offer för era egna felbedömningar.
Ni insåg lite för sent att vi var på väg mot en konfrontation och att parlamentet tänkte få er att kapitulera för att slå fast sin makt gentemot rådet och kommissionen.
Vad oss i den europeiska högern anbelangar är vi stolta över det som vi tror på och litar på folkets stöd.
Vi kommer att försvara våra landsmän mot både den europeiska superstaten och Turkiets anslutning genom att rösta emot tillsättandet av er kommission.
Jag vill göra ett sista påpekande.
Herr ordförande!
Ni har själv medgivit att ni lade er i Frankrikes affärer när den portugisiska regeringen stödde Jacques Chirac i presidentvalet 2002.
Jacques Chirac, som alla vet varken känner till Europas geografi eller historia, sade nyligen att vi alla är Bysans barn.
Det är svårt att tänka sig ett mer olycksbådande omen, eftersom Bysans barn, som var upptagna med att diskutera änglarnas kön med sina föräldrar och rådgivare, övermannades av sultan Mehmet II: s islamiska armé den 29 maj 1453 efter en belägring som varade i en och en halv månad.
Som en symbolisk och barbarisk gest doppade sultanen sin hand i de döda kristnas blod och strök ut detta blod på väggen till Hagia Sofia i Konstantinopel, som blev och har förblivit Istanbuls viktigaste moské.
