# ID: svediakorp-gov450525
# author: Schulz (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 890
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill citera någonting som Willy Brandt, en stor europé – en ledamot av det här parlamentet och en av de mest framstående ledamöterna – har sagt.
Willy Brandt sade att Europaparlamentet inte fick rättigheter, utan måste kämpa för dem.
Parlamentet har verkligen kämpat för att skaffa sig rättigheter under de senaste tre veckorna, och vi kan alla vara stolta över att det lyckades.
Vi har stoppat en trend – trenden mot för stor regeringsmakt i Europeiska unionen.
Vi har gjort det klart att parlamentet, som är den fritt valda församling som företräder folket, är jämställt med de organ som företräder staterna och deras regeringar och har samma rättigheter som de.
Det vi har sett hända här i parlamentet under de senaste tre veckorna är en demonstration av hur långt demokratin har avancerat i Europa.
Den här kampen mot regeringar och också mot verkställande myndigheter som man inte är överens med är det som ett parlament väljs för.
Det är därför som de finns till, och det är för att delta i den kampen som människor väljs in i parlament.
Om vår kamp leder till en sådan framgång som den vi har haft ökar – som vi alla har märkt – folkets förtroende för vår institution.
Människor förstår det.
Från Nordkap till Sicilien, från Azorerna till ryska gränsen via Ostfriesland förstod de vad kampen handlade om.
De har aldrig uppskattat detta vårt parlament så mycket som nu, och det är någonting vi bör utnyttja.
Det gör den här institutionen starkare.
Båda institutionerna – parlamentet och kommissionen – har gått stärkta ur denna process och ni, herr ordförande, har alla möjligheter att få en förändring till stånd med den kommission som ni nu leder.
Låt mig följa upp det ni sade om en blindträff, vilket var en bra formulering.
Somliga blindträffar kan vara spännande, men det var inte alla era.
Om ni vill sluta gå på blindträffar, säg då till regeringarna rent ut att det förfarande som innebär att ni, herr Barroso, måste acceptera alla som de föreslår för er och sedan betala det politiska priset för deras förslag – detta förfarande har nått vägs ände i och med Barrosokommissionen.
Om ni gör det kommer både ni och kommissionen att gå vinnande ur striden.
Ni kommer båda att stärkas av det.
I den debatt som har pågått under de senaste veckorna har vi koncentrerat oss på kärnbudskap.
Om jag får påminna er om utfrågningarna och vad de resulterade i – för det var där konflikten uppstod – kan dessa kärnbudskap sammanfattas i en mening, nämligen att en stor majoritet i denna kammare trädde till försvar för de grundläggande samhälleliga värdena i Europeiska unionen.
Alla individers åsiktsfrihet är naturligtvis ett av dessa värden, men ett annat är parlamentets rätt att besluta vem som skall sitta i kommissionen och vem som inte skall det.
Ytterligare ett annat är att förstärka demokratin.
Den församling som folket har valt i fria val gick ur detta med förnyad styrka, och det är bra.
Det är bra, för utan denna kan vi inte behandla varandra som jämlikar.
Ni har all rätt att kritisera parlamentet, ordförande Barroso.
Jag minns att ni under en av kammarens debatter för några dagar sedan verkligen hade kritik att framföra, om än bara till kammarens ena sida.
Ni har all rätt att göra det, men vi är skyldiga att kontrollera vad det verkställande organet gör.
Så låt mig upprepa att närhelst – och jag menar närhelst! – motsättningar uppstår och närhelst vi anser att er kommission eller den politiska ledningen går i fel riktning kommer vi att vidta exakt samma åtgärder som under de senaste tre veckorna.
Samspelet mellan kommissionen och parlamentet på EU-nivå består i det faktum att ni har haft monopol på initiativtagandet, medan det är vår uppgift att se till att de lagar som stiftas är rättvisa och socialt balanserade, och det är just det som vi kommer att göra under de kommande fem åren.
Det vi lär oss av historiens erfarenheter är att mer demokrati alltid för med sig mer social rättvisa.
Av det skälet är de demokratiska framsteg som vi har uppnått för oss början på en kamp som vi kommer att föra i fem år.
Jag sade det i går, och jag skall upprepa det i dag: Europas sociala landvinningar, som har uppnåtts i medlemsstaterna, kan inte offras på EU-nivå.
Det är där som de måste tryggas, och det betraktar vi som er kommissions avgörande uppgift.
Vi i Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet kommer att godkänna de förslag som ni har lagt fram i dag.
Ett antal ledamöter i vår grupp är ännu inte övertygade och kommer inte att ge er sitt förtroende i dag.
Nu måste ni vinna över också dem på er sida under de kommande åren.
Europaparlamentets socialdemokratiska grupp godkänner ert förslag.
Jag önskar er framgång i arbetet för social sammanhållning och social rättvisa i Europa.
