# ID: svediakorp-gov450250
# author: Désir (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 424
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Rådet har mottagit Kokrapporten om översynen av Lissabonstrategin.
De framsteg som gjorts med strategin ligger långt ifrån de mål som fastställdes år 2000, något som beror på att alltför många prioriteringar fastställdes.
Framryckningar har gjorts när det gäller alla aspekter i samband med gemenskapsmetoden, eller avreglering, medan inga framsteg har gjorts med några aspekter som kräver åtaganden av medlemsstaterna och som är avhängiga den öppna samordningsmetoden, såsom investering i forskning, innovation, utbildning, kvaliteten på social dialog och humankapital.
Inte heller har större nationellt ägande uppnåtts, och mycket återstår att göra på området.
Vi gläds åt att behovet av att upprätthålla en balans mellan Lissabonstrategins tre dimensioner – de ekonomiska, sociala och miljörelaterade dimensionerna – har upprepats, och det är vår tro att den europeiska ekonomin behöver högre tillväxt och ökad konkurrenskraft för att den europeiska miljömodellen och sociala modellen skall kunna bevaras.
Vi måste likväl fortsätta att diskutera sambanden mellan dimensionerna och de erforderliga villkoren för hållbar tillväxt i Europa.
Frestelsen att välja den enkla utvägen, nämligen att tillgripa avreglering på ett ständigt växande antal områden, däribland tjänster, arbetsmarknaden och välfärdssystem, tycks öka.
Om vi fortsätter längs denna väg, kommer det snart att finnas föga kvar av den europeiska modellen, av dess särdrag, dess starka sidor och dess fördelar, som inte ligger i en justering nedåt mot den sociala nivån hos några av våra nya internationella konkurrenter – och jag tänker här på Kina och Indien – utan i konkurrens för att uppnå spetskompetens, kvalitet, förstklassiga produkter och innovation.
Vi är därför säkra på att alla investeringar i humankapital, i högklassig livslång utbildning för anställda, i offentliga tjänsters kvalitet, i europeiska miljönormer och i bra social dialog är produktiva faktorer, konkurrensfaktorer och förutsättningar för att reformer skall vidtas i den mån som och när de behövs.
Det är därför dessa saker inte bara medför kostnader, utgifter och stelhet, utan tvärtom ger ett stöd som säkrar framgången för en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi för Europeiska unionen.
Vi vill att tillväxt och arbetstillfällen skall vara en prioritering, och jag anser att detta även omfattar bättre samband mellan alla europeiska politiska instrument, eller med andra ord en reform av stabilitets- och tillväxtpakten som stärker dess band till de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, den nya budgetplanen och, för den delen, de reviderade Lissabonmålen.
