# ID: svediakorp-gov450243
# author: Alvaro (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Helt kort till Martin Schulz: Jag ber er, gör den tyske inrikesministern uppmärksam på det uttalande ni just har gjort.
Han skulle verkligen behöva ta del av era ord.
Den 4 och 5 november i år fastställde Europeiska rådet sina prioriteringar för vidareutvecklingen av området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Det är troligt att denna utveckling kommer att göra mer än något tidigare gemensamt initiativ för att dana EU: s karaktär, för det är på förverkligandet av denna union, styrd av rättsstatsprincipen, som en samfälld europeisk gemenskap kommer att byggas.
Vårt samhälles karaktär kommer att bestämmas inte bara av i vilken utsträckning Europeiska unionen vill att våra 450 miljoner medborgare skall skyddas mot bland annat terrorismens faror eller i vilken grad den vill se rättsligt samarbete förekomma i framtiden, utan även av gemensamma åtgärder på områdena asyl, invandring och integration.
Vi får inte glömma bort att de grundvalar vi lägger under de närmaste fem åren kommer att bestämma inte bara 450 miljoner människors framtid, utan även deras barns och barnbarns framtid.
Jag skulle bara vilja ta tillfället i akt att inte bara påminna er utan även kanske på nytt göra er medvetna om det ansvar vi alla tog på oss när vi fattade beslutet att bli Europaparlamentariker.
Vi danar samhällen och formar deras framtid, men det är tyvärr först när vi blickar tillbaka som vi kommer att få veta om våra ansträngningar kröns med framgång.
Dock kommer vi då att vara tvungna att besvara våra barns frågor, liksom våra föräldrar och farföräldrar var tvungna att besvara våra, och jag kommer att kunna berätta för dem att jag minsann förhindrade att friheten offrades för säkerheten, att jag minsann hjälpte till att bevara detta storslagna samhälle öppet, tolerant och fritt – ett samhälle som aldrig skulle tolerera intolerans –, och att jag minsann erbjöd dem som var förföljda i främmande länder möjligheten att söka säkerhet i detta vårt EU och gav samma möjlighet till dem som ville bo och arbeta här.
Och när mina barn frågar mig hur jag lyckades med det hoppas jag att jag kommer att kunna berätta för dem att vi, medborgarnas direktvalda företrädare, inte tolererade att några få länders inrikesministrar sammanträffade i vad de kallade G5 och fattade väsentliga beslut utan att bry sig om parlamentet.
Vi har sett hur viktigt det är att integrera de utlänningar som bor i Europa, på ett sätt som respekterar dem och även kräver att de respekterar oss.
Jag kommer att berätta för dem att vi besegrade dem som sökte bränna ned ett fritt samhälle till grunden och att vi i kampen mot terrorismen alltid tog hänsyn till behovet av att värna medborgarnas rättigheter och friheter.
Åtgärder som biometriska uppgifter i identitetshandlingar måste bedömas utomordentligt strängt utifrån deras nödvändighet och proportionalitet.
Jag kommer att berätta för dem att vi utrotade alla former av människohandel, som var slaveri i modern förklädnad, genom att bekämpa den på alla nivåer och göra det möjligt för människor att komma in i Europa lagligt och att vi fullgjorde våra skyldigheter gentemot dem som sökte asyl, utan att göra det lätt för oss genom att vältra över vårt ansvar på stater utanför våra gränser och utan våra lagar.
Jag kommer att berätta för dem att vi inte rätt och slätt skapade innehållslösa institutioner, utan sådana inrättningar som Europeiska byrån för mänskliga rättigheter, med både medel och mandat.
Haagprogrammet är en början men säkerligen inte ett slut.
Innan vi genomför oåterkalleliga förändringar av vårt samhälle måste vi fundera, diskutera och argumentera, och göra det om och om igen.
För det är skyddet för mänskliga och medborgerliga rättigheter och för frihet och säkerhet som bär upp detta vårt EU, som vi måste försvara – till och med inom dess egna institutioner, vilket är något speciellt.
