# ID: svediakorp-gov450240
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 738
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Som ni vet ägnade sig Europeiska rådet i första hand åt Lissabonstrategin och lanseringen av ett nytt program för frihet, säkerhet och rättvisa: Haagprogrammet.
Man diskuterade också en fråga av särskild vikt för medborgarna: förmedla Europa till medborgarna.
Man lyssnade till kommissionens ordförande Romano Prodis anförande om utvidgningen och man antog slutsatser i ett antal utrikespolitiska frågor, däribland Sudan, Irak, Mellanöstern och Iran.
Slutligen träffade stats- och regeringscheferna Iraks premiärminister Iyad Allawi över en lunch.
Vid det tillfället lade kommissionens nominerade ordförande José Manuel Barroso också fram en ändrad lista på kommissionärer som skall godkännas av rådet och överlämnas till Europaparlamentet för omröstning.
När Europaparlamentets talman Josep Borrell träffade ledamöter i Europeiska rådet den fjärde november, underströk han Europaparlamentets roll i denna process.
Jag skall kortfattat redogöra för de viktigaste punkterna som diskuterades i Europeiska rådet.
Vad beträffar Lissabonstrategin bekräftade Europeiska rådet giltigheten och betydelsen av den process som man initierade år 2000, med siktet inställt på att förbättra de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft genom en strategi som väger in sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Man uppmanade rådet att bevara drivkraften i det arbetet och upprepade vikten av att medlemsstaterna genomför överenskomna åtgärder.
Europeiska rådet välkomnade Wim Koks genomgång av rapporten från den högnivågrupp som han var ordförande för.
Kommissionen kommer att arbeta fram förslag på grundval av Kok-rapporten till Europeiska rådets möte i mars, inför halvtidsöversikten av Lissabonstrategin.
Det framgår tydligt att det har gjorts framsteg under de senaste fem åren men, som ordförande Prodi sade, vi har inte gjort tillräckligt och medlemsstaterna måste fortfarande genomföra det de utlovat i sina åtaganden.
Jag är frestad att upprepa det: medlemsstaterna måste genomföra sina åtaganden!
Den nominerade ordföranden José Manuel Barroso, har redan antytt att kommissionens huvudprioritering blir att främja ett konkurrenskraftigt Europa genom ökad tillväxt och fler arbetstillfällen, och att kommissionen helhjärtat skall arbeta för att Lissabonstrategin genomförs i alla dess delar.
I det sammanhanget fortsätter kommissionen också att aktivt arbeta för att regelverket blir bättre.
Ordförandeskapet har satsat på åtgärder för förenkling, konsekvensanalyser och att bedöma den administrativa bördans storlek.
Vi stöder dessa åtgärder och välkomnar den tekniska högnivågruppens arbete med att förbättra det ömsesidiga regelverket för parlamentet, kommissionen och rådet.
Vad gäller området för frihet, säkerhet och rättvisa, antog Europeiska rådet ett ambitiöst flerårigt program – Haagprogrammet – som är en följd av Tammerforsprogrammet, och som kommer att visa vägen för unionens arbete inom dessa områden under de kommande fem åren.
EU: s medborgare förväntar sig med rätta att EU, samtidigt som man garanterar respekt för grundläggande friheter och rättigheter, skall vidta mer effektiva gemensamma åtgärder mot gränsöverskridande problem som illegal invandring och människosmuggling, samt terrorism och organiserad brottslighet.
Haagprogrammet återspeglar de ambitioner som uttrycks i det konstitutionella fördraget.
Tonvikten läggs vid resultat och genomförande, kommissionens utvärdering av Tammerforsprogrammet beaktas, liksom rekommendationen som antogs av Europaparlamentet den 14 oktober 2004 om kvalificerad majoritetsröstning och medbeslutandeförfarandet.
Kommissionen kommer att lägga fram en handlingsplan 2005 för att omsätta målen och prioriteringarna i Haagprogrammet i konkreta åtgärder.
När det gäller frågan att ” förmedla Europa till medborgarna ”, lyfte Europeiska rådet åter fram behovet av att öka allmänhetens förståelse för hur viktigt unionens arbete är.
Politiker på både nationell och internationell nivå har ett ansvar för att förmedla hur viktigt det europeiska projektet är, att involvera medborgarna i beslutsfattandet genom offentliga debatter och ett aktivt medborgarskap.
I det avseendet spelar EU-institutionerna också en roll.
Kommissionen avser för sin del att lägga fram en kommunikationsstrategi i god tid före Europeiska rådets möte i juni 2005.
Ratificeringen av det konstitutionella fördraget kommer också att utgöra ett aldrig tidigare skådat tillfälle att diskutera Europafrågor med medborgarna.
Detta är varje medlemsstats ansvar, men det är mycket viktigt att debatten förs på EU-nivå snarare än i varje enskild medlemsstat.
Vad beträffar utvidgningen lade ordförande Romano Prodi vid Europeiska rådets möte fram framstegsrapporten, strategidokumentet och rekommendationer, samt studien om frågor som uppstår i samband med Turkiets medlemskap som kommissionen lade fram den 6 oktober.
Som ni vet kommer Europeiska rådet att ta upp dessa utvidgningsfrågor vid sitt möte i december.
