# ID: svediakorp-gov450215
# author: Salafranca Sánchez-Neyra (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Få ledamöter kommer att ha arbetat så hårt för att bevara vår möjlighet till dialog med regimens myndigheter och det kubanska folket som jag har under min period som ordförande för parlamentets kommitté för förbindelserna med detta land.
Men den dialog vi förespråkar, som vi tror på och som vi omsätter i praktiken, herr talman, har inte raserats av någon regering i Europeiska unionen, eller av Osvaldo Payá eller Elisardo Sánchez, och inte heller av Marta Beatriz Roque, utan av politiken med avrättningar, arresteringen av oberoende journalister – exempelvis Raúl Rivero, som för närvarande ruttnar i kubanskt fängelse, och andra – samt politiken med att arrestera fredliga dissidenter och människorättsaktivister.
Inför dessa händelser kan inte vi i parlamentet förbli döva, stumma och blinda.
Rådets gemensamma ståndpunkt, som vissa meningslöst vill förändra – och vi har resultatet av dagens jämförelse, vilket har varit en spektakulär katastrof för tanken att ändra den – och där man kräver en ny rapport från ambassadörerna i Havanna har, vilket uttrycktes av Mario Vargas Llosa i en artikel som publicerades nyligen i El País, använts för att sända ett tydligt budskap till de miljoner kubaner som inte kan protestera, rösta eller fly, om att de inte är ensamma och inte har övergivits och att demokratierna i väst står på deras sida.
Vad föreslår oss vissa politiska grupper i parlamentet i sin resolution, där man inte ens nämner kravet på att släppa politiska fångar?
Att samarbeta och tala med skurkarna och förlöjliga offren?
Att vara nöjd med dem som förtrycker dem?
Att eftersträva en eftergifts- och vänskapspolitik med tyrannin?
Herr talman!
Andrej Sacharov, som lämnade oss ett arv i form av moralisk integritet och en betydande lektion i fridfull samexistens mellan människor, sade att de röster som räknas ofta är de som inte hörs.
Herr talman!
Att en av de mest hedervärda mottagarna av Sacharovpriset, Osvaldo Payá, förra året tvingades avstå från att delta i prisceremonin är det absolut bästa argumentet för att säga sin mening för de människors räkning i och utanför Kuba som slåss för sin frihet och värdighet, och för att parlamentet bör vara mycket kraftfullt i sitt krav på frihet, som det alltid har varit.
