# ID: svediakorp-gov450159
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,342
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
På kommissionens vägnar kommer jag i mitt anförande att försöka ge ett bestämt svar på den ärade ledamotens fråga och klargöra varför kommissionen anser att utgiftskategori 7 är lämpligast för detta stöd.
Om den ärade ledamoten kan vänta ett ögonblick och lyssna på det jag har att säga så kanske han kan få information om eventuella ytterligare ordningsfrågor han önskar ta upp.
Jag skulle vilja behandla både frågan om förlängt mandat till slutet av 2006 för Europeiska byrån för återuppbyggnad och frågan om kommissionens förslag om stöd till norra Cypern.
Det finns ett samband mellan dessa två, och jag kommer att klargöra detta i mitt anförande.
Jag skulle vilja börja med att gratulera byrån och Richard Zink för deras utmärkta insatser sedan 2000 för att hjälpa Serbien och Montenegro, inklusive Kosovo och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Byrån inrättades för att snabbt och effektivt kunna ge stöd till folkgrupper som var i stort behov av hjälp.
Det är precis vad den har gjort.
Den oberoende externa utvärderingen av återuppbyggnadsbyrån har visat att byrån har gjort ett utomordentligt arbete och fullgjort sitt ursprungliga mandat.
Som alla här i kammaren kanske minns var det kommissionens arbetsgrupp för återuppbyggnad i Kosovo, som inrättades strax efter konfliktens slut i juli 1999, som lade grunden till att byrån inrättades i februari 2000.
Sedan dess har kommissionens oberoende tjänstemän med lång erfarenhet av att hantera stöd innehaft de ledande befattningarna i byrån.
Byråns framgångar ligger till grund för kommissionens förslag att behålla den i sin nuvarande form till slutet av 2006 då det nuvarande biståndsprogrammet för västra Balkan – Cardsprogrammet – också upphör.
Tack vare den positiva utvärderingen har kommissionen inte föreslagit någon större förändring av byråns nuvarande regelverk.
Vi har dock noga uppmärksammat de ändringsförslag som lagts fram av utskottet för utrikesfrågor och i synnerhet förslaget att kommissionen senast i juni 2005 skall lägga fram en rapport om byråns framtid.
Jag är säker på att parlamentet kommer att inse att den viktiga debatten om gemenskapens nya budgetplan för 2007 – 2013 kommer att inverka på hur stöd skall ges till västra Balkan.
Vi tycker därför att det är realistiskt att ha slutet av 2005 som tidsgräns, snarare än mitten av 2005.
Som utskottet också har begärt, och för att det inte skall råda några tvivel om byråns framtid, kommer vi att se till att eventuella förslag om förlängning av byråns mandat efter 2006 skall läggas fram av kommissionen senast den 31 mars 2006.
Av formella skäl har vi inte ansett att det föreligger ett lagligt krav att redogöra för fördelningen av arbetsuppgifter mellan våra delegationer och de operativa centrum som hör till Europeiska byrån för återuppbyggnad.
Att både byrån och delegationerna finns i samma land fordrar ett nära samarbete på platsen för att se till att våra stödinsatser inte slösas bort på något sätt.
Vi har ansträngt oss för att se till att ta itu med eventuella problem genom att genomföra nödvändiga förändringar av de administrativa rutinerna.
Vi kommer emellertid att fortsätta att finnas till hands för att tillsammans med utskottet för utrikesfrågor diskutera särskilda frågor som det anser skulle kunna hindra byråns arbete.
Jag vill än en gång betona att byrån har utfört ett mycket viktigt arbete.
När jag blev kommissionsledamot på hösten 1999 fanns det en stark oro för om vi skulle kunna ge stöd tillräckligt snabbt till västra Balkan.
Byrån har utfört arbetet på ett utomordentligt sätt, och jag vill återigen gratulera alla de som har ansvarat för detta.
För att inte riskera byråns verkningsfulla insatser och arbete i västra Balkan har vi också ansett det klokt att gå vidare med det ursprungliga förslaget att förlänga tidsfristen för byråns mandat och inte invänta det slutliga resultatet av rådets diskussioner om stödpaket för norra Cypern och utvidgningen av byråns geografiska ansvarsområde.
Eftersom byråns nuvarande mandat upphör i slutet av nästa månad är en positiv inställning från parlamentets sida i dag nödvändig för att inte avbryta vårt stöd till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och till Serbien och Montenegro, inklusive Kosovo.
Låt mig nu ta upp kommissionens förslag om att stödja norra Cypern, och jag skall nu försöka besvara den ordningsfråga som den ärade ledamoten ställde tidigare.
Som kammaren känner till så uppmanade rådet kommissionen, efter misslyckandet med folkomröstningen om Cyperns återförening i april 2004 – och jag instämmer i allt det som min kollega kommissionsledamot Günter Verheugen sade – att lägga fram övergripande förslag för att sätta stopp för den turkcypriotiska befolkningsgruppens isolering.
Den 7 juli antog kommissionen på rådets begäran en omfattande samling handels- och stödåtgärder.
Även om vi i dag endast diskuterar Rothebetänkandet om stödordningen skulle jag återigen vilja betona den politiska vikten av detta åtgärdspaket som syftar till att underlätta Cyperns återförening med hjälp av ekonomiskt stöd och förmånliga handelsvillkor.
Förslaget till rådets förordning om att skapa ett rättsligt instrument för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen skapar en särskild stödordning som uppgår till 259 miljoner euro som skall användas från 2004 till 2009.
Nu kommer jag att förklara för den ärade ledamoten varför vi har hävdat att utgiftskategori 7 är den lämpligaste kategorin för detta stöd.
Syftet med stödordningen är att underlätta Cyperns återförening genom att främja den ekonomiska utvecklingen med särskild betoning på öns ekonomiska integration genom anpassning till gemenskapens regelverk, främst genom Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte, och genom att förbättra kontakterna mellan de två folkgrupperna och med Europeiska unionen.
Merparten av verksamheterna kommer därför att vara ungefär desamma som dem inför anslutningen, och dessa finansierades under utgiftskategori 7 som vi tycker är den lämpligaste kategorin ur finansiellt perspektiv för just detta stöd.
Investeringar kommer att prioriteras inom områdena infrastruktur, transport – inklusive förbindelser mellan de två befolkningsgrupperna – och miljöprojekt såsom avfallshantering, rening av avloppsvatten och förbättring av vattentillförseln, vattenkvaliteten och distributionssystemet.
Utvecklingen av landsbygden såväl som åtgärder för små och medelstora företag kommer också att prioriteras.
Andra mål är såväl socialpolitik, arbetsmarknadspolitik, yrkesförberedande verksamheter och hantering av illegal arbetskraft som försoningsåtgärder och förtroendeskapande åtgärder samt projekt som omfattar båda befolkningsgrupperna.
Kommissionen har noggrant undersökt olika alternativ för hur medlen skall behandlas.
Vi föreslår slutligen att kommissionen får möjlighet att anförtro Europeiska byrån för återuppbyggnad att genomföra större infrastrukturprojekt i enlighet med förordningen, och ändringsförslag till byråns stadgar till följd av detta beaktas i Samuelsenbetänkandet som vi också behandlar här.
Att använda byrån är uppenbart det lämpligaste valet när det gäller ekonomi, effektivitet och verkan.
Det skulle göra det möjligt för kommissionen att snabbt ge stöd åt den turkcypriotiska befolkningsgruppen efter att förordningen har antagits.
Kommissionen välkomnar parlamentets stöd för den stödordning som framställs i Rothebetänkandet om förslaget.
När det gäller de föreslagna ändringsförslagen tror jag att kammaren är medveten om att dessa redan har diskuterats ingående i utskottet för utrikesfrågor och i budgetutskottet.
Kommissionen är tacksam för utskottens förslag, och vi kan i stort sett stödja majoriteten av dem.
Jag skulle också vilja ta tillfället i akt och framhålla att det enligt vår mening är beklagligt att rådet efter nästan fyra månaders diskussioner ännu inte har lyckats enas om stödordningens ordalydelse.
Genomförandet av stödet skulle kunna påbörjas direkt efter att förordningen har antagits, och kommissionen har redan gjort det nödvändiga förarbetet.
När det gäller lösningen på Cypernproblematiken är förutsättningarna fortfarande inte de rätta för ett nytt internationellt initiativ.
Enligt min åsikt är Annanplanen den enda realistiska utgångspunkten för att kunna nå en lösning.
Beträffande en eventuell roll för kommissionen i en ny process som syftar till att nå en lösning, så är kommissionen fortsättningsvis beredd att stödja ansträngningar för att nå en lösning som skulle göra det möjligt för ett återförenat Cypern att integreras fullt ut i Europeiska unionen.
