# ID: svediakorp-gov450065
# author: Martínez Martínez (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 361
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är bra att Europaparlamentet debatterar frågan om Guantánamofångarna och antar en resolution om dessa blodbestänkta kränkningar av internationella rättigheter och folkrätten.
Detta är inte vår första resolution i denna fråga och vi har gjort vissa framsteg sedan den första resolutionen antogs i februari 2002.
Texten i den första resolutionen inleddes med en makaber ironi och Europaparlamentets starka solidaritet med Förenta staterna i kampen mot terrorismen upprepades, med betonande av respekten för individens rättigheter och friheter.
Vid den tidpunkten handlade givetvis alltihop om att ursäkta de amerikanska handlingarna genom att skylla händelserna i Guantánamo på bristande definitioner och behovet av att uppdatera Genèvekonventionen.
Om man ser tillbaka två och ett halvt år senare, var resolutionen en skandal.
Två år senare antog vi lyckligtvis Andreasenbetänkandet om Europaparlamentets rekommendation till rådet, som var betydligt mer lämpligt.
Den text som har lagts fram för oss i dag är måhända politiskt korrekt, även om den i mina ögon är ofantligt intetsägande.
Vi använder fortfarande silkesvantar när det gäller en företeelse som är ett grundläggande förnekande av rättssäkerheten och respekten för bestämmelser som det internationella samfundet har fastställt för att upprätthålla freden och, framför allt säger vi ingenting om att det vi krävde för sju månader sedan inte har genererat annat än förakt och tystnad från Förenta staternas sida.
Syftet med mitt anförande är därför att fördöma de brott som begås i Guantánamo och även att fördöma hyckleriet och dubbelmoralen hos många EU-organ, däribland Europaparlamentet.
Samtidigt som krav förs fram och dialogen med det land där Guantánamo är en enklav blockeras, slås det fast att vi delar en värdegemenskap med Förenta staterna.
Denna galenskap illustreras av utvecklingen i Guantánamo, och om det är denna värdegemenskap vi delar kan ni räkna bort mig.
Min värdegemenskap, den värdegemenskap som jag kämpade för i Spanien under fyrtio års diktatur och som Washington stödde och upprätthöll, den är något helt annat.
Det är en annan värdegemenskap som många av oss tror på, nämligen den värdegemenskap som finns i EU: s konstitution.
