# ID: svediakorp-gov449959
# author: Bauer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja göra ytterligare två iakttagelser angående Anna Záborskás fråga:
För det första har omfattande forskning visat att det är kvinnorna som har burit det huvudsakliga ansvaret för övergången i de nya medlemsstaterna, både i ett psykologiskt och ett socioekonomiskt perspektiv.
Detta är också nära förknippat med att fattigdom i allt högre grad drabbar kvinnor.
Oavsett om kvinnor har arbete eller ej löper de risk för fattigdom.
För kvinnor med anställning gäller detta framför allt de lägst betalda yrkena och är i första hand ett resultat av att kvinnolönerna länge har legat i genomsnitt ca 25 procent lägre än manslönerna.
Detta är inte ett undantag, utan ett genomsnitt som gäller för praktiskt taget hela Europa.
När det gäller arbetslösa kvinnor är det framför allt de äldre som befinner sig i de mest komplexa och svåra situationerna.
I vissa länder får de inte tillgodoräkna sig den tid de har tillbringat med att uppfostra barn och detta gäller i synnerhet för ensamstående mödrar.
Det har också visat sig att möjligheten att ta sig ur fattigdomsfällan minskar om det finns få arbetstillfällen och långtidsarbetslöshet, och att möjligheten minskar ytterligare ju längre en person har gått arbetslös.
I mitt hemland Slovakien riskerar uppemot 21 procent av befolkningen fattigdom eller lever under fattigdomsstrecket, enligt den senaste statistiken från statistikbyrån som har beräknats enligt Eurostats metoder.
Min andra iakttagelse är att en av de viktigaste dimensionerna inom hållbar utveckling är den sociala dimensionen och då i synnerhet fattigdom.
Att fattigdom i allt högre grad drabbar kvinnor är inte ett problem bara för de nya medlemsstaterna.
Det är också helt uppenbart att fattigdomen bland kvinnor ofta leder till social utslagning bland barn, vilket därför påverkar framtidsutsikterna för den nya generationen.
Jag ställer mig också bakom ståndpunkten att det här är angelägna frågor och att den könsspecifika statistiken måste stärkas i samband med upprättandet av ett kunskapsbaserat samhälle.
Jag håller även med om att vissa länder, och i synnerhet regeringarna i vissa länder, försöker att ta lätt på fattigdomsproblemet, som om det var ett symptom på ett personligt misslyckande.
Jag förväntar mig att Europeiska kommissionen tillämpar en fastare politik även i det här hänseendet.
