# ID: svediakorp-gov449956
# author: Svensson (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 208
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Fattigdomen ökar inom unionen; det har talare i debatten här framfört.
Är inte det ett tillräckligt skäl för att överge den nyliberala ekonomiska politiken med stabilitetspakt och konvergensregler?
Det har ju visat sig att den politiken inte leder till utjämning eller minskad fattigdom, tvärtom.
Patriarkala maktstrukturer genomsyrar hela vårt samhälle, i medlemsstaterna och framför allt i den Europeiska unionen.
EU: s ekonomiska politik är definitivt inte jämställd.
Den är till stora delar utformad av män och för män.
Varken ekonomin, politiken, utbildningen eller hälsovården är jämställd.
Inte heller fattigdomen är jämställd.
Kvinnor drabbas hårdast och är mest utsatta för fattigdom och konsekvenserna av att leva i fattigdom.
Jag måste erkänna att det ibland är ganska tröttsamt att år efter år höra makthavare uttala alla vackra ord om målsättningar för jämställdheten, för minskad fattigdom för kvinnor osv. och samtidigt veta att det i praktisk handling sker ytterst lite.
Kvinnors fattigdom är ingen naturlag.
Det måste inte vara så.
Med rätt politiska och ekonomiska beslut kan förhållandet ändras.
Varför, vill jag också fråga, är principen om ” gender mainstreaming ” fortfarande inte genomförd?
