# ID: svediakorp-gov449953
# author: Gröner (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 475
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär!
Ni har skildrat den situation som råder tio år efter det att parlamentet antog betänkandet om kampen mot kvinnors fattigdom inom EU, och ni har granskat den noga.
Jag måste säga att vi har uppnått en hel del och att mycket har hänt inom EU.
Man skulle kunna säga att EU framträdde som en ledstjärna för kvinnors rättigheter vid Internationella kvinnokonferensen i Peking.
Vi har alltid gått i spetsen för dessa rättigheter, och därför är det särskilt plågsamt att vi inte i väsentlig mening har lyckats minska klyftan mellan fattiga och rika inom EU.
Jag anser att det är kvinnor som drabbas av fattigdomen, och verkligheten visar tydligt att det fortfarande återstår mycket att göra för att förändra situationen.
Kvinnor utgör fortfarande majoriteten inom riskgrupperna långtidsarbetslösa, ensamstående föräldrar och utarmade äldre.
Det är synnerligen plågsamt och tragiskt att barn löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom i våra framgångsrika samhällen, och låt mig bara säga att jag därför blev särskilt upprörd över Rocco Buttigliones diskriminerande yttranden om mödrar som på egen hand uppfostrar sina barn.
Det är något som vi inte bör finna oss i eller låta passera obemärkt.
Det är på utbildningsområdet som könsklyftan blir påfallande tydlig.
En tolkning av Unescos siffror avslöjar att bristen på utbildning är en av de huvudsakliga faktorer som tvingar kvinnor in i fattigdom.
En annan faktor inom EU är att vi kvinnor har otrygga anställningsförhållanden, och inom dessa socialgrupper är det också oerhört vanligt med våld.
Dödligheten bland mödrar ökar, och de kvinnor som lever i fattigdom löper särskilt stor risk.
Kvinnor är också särskilt hårt drabbade av hiv och aids, och utgör för närvarande majoriteten av de i världen som nyligen smittats.
Vi måste ta hänsyn till alla dessa aspekter och fördubbla våra ansträngningar för att bekämpa dem.
De ekonomiska förlusterna som detta resulterar i är ofantliga, och därför bör vi, när vi genomför Lissabonstrategin och när det gäller de frågor som kommissionären hänvisade till, verkligen fullfölja påståendet att när allt kommer omkring är kvinnors utveckling och stödet till dem den nyckelfaktor som den europeiska sociala modellen bygger på.
Dessutom har vi inom EU faktiskt de mest generösa resurserna för att ytterligare bemyndiga kvinnor och därigenom göra EU: s samhällen mer humana.
Vi inom utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män kräver att dessa frågor skall införlivas i framtida stora projekt om den europeiska sociala modellen, Progress-programmet, strukturfonderna och de nya sysselsättningsriktlinjerna.
Det konstitutionella fördraget ger oss pålitliga instrument för detta syfte; låt oss förverkliga det, och med hjälp av integreringen av ett jämställdhetsperspektiv sätta kvinnorna i främsta rummet under våra överläggningar.
