# ID: svediakorp-gov449952
# author: Kratsa-Τsagaropoulou (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 587
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
När jag var i Genève i Schweiz förra onsdagen för att delta i ett evenemang, lade jag märke till en väldig affischtavla som proklamerade att det förekommer fattigdom i samhället.
Den fångade särskilt min uppmärksamhet och jag tänkte automatiskt att en sådan affischtavla skulle vara på sin plats i våra samhällen i EU.
Dessvärre måste vi alla inse detta, även vi som ansvarar för den politiska beslutsprocessen och kommer i daglig kontakt med verkligheten, eftersom det är något som kränker vår demokrati och ifrågasätter effektiviteten inom vår politik.
Den statistik som står till vårt förfogande är både avslöjande och oroväckande.
Fattigdomen berör i genomsnitt minst 15 procent av EU-medborgarna i unionens tidigare 15 medlemsstater, och utgör hur som helst ett ständigt problem i de flesta länder.
Inte heller är situationen enhetlig, och detta är något vi särskilt borde uppmärksamma för att förstå varför situationen är bättre på vissa platser än på andra och vilka positiva resultat som har uppnåtts.
Från Sverige till Irland och från länderna i syd till de nya medlemsstaterna – överallt är situationen mycket allvarlig för vissa grupper, som t.ex. arbetslösa, ensamstående föräldrar, äldre som lever ensamma och familjer med många barn, och majoriteten inom alla dessa grupper är kvinnor.
EU-medborgarna, och särskilt kvinnorna, har ytterst akuta farhågor och krav, vilket vi kunde se i valet till Europaparlamentet.
Det var inte länge sedan.
I debatten om konstitutionen kommer man att fokusera på dessa frågor, om min erfarenhet stämmer.
Låt oss vara inställda på det.
Vi måste både förbereda våra reaktioner på dialogen och vår politik på såväl EU-nivå som nationell nivå.
Debatten om budgetplanerna för 2007-2013, den nya förordningen om strukturfonderna och nästa års budget ger oss goda möjligheter att uppmärksamma dessa frågor.
Det är emellertid inte enbart de ekonomiska medlen för sysselsättning och sociala stödåtgärder som räknas.
Utvärderingen av vår politik bör vara mer kvalitativt inriktad.
Vi måste undersöka om de beviljade medlen har någon effekt, åtminstone utifrån perspektivet med våra önskemål och beräkningar.
Är Europeiska kommissionen och rådet (som i dag som vanligt är frånvarande vid den här typen av debatt) nöjda med den utvärdering som görs av de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och de nationella handlingsplanerna för social integration, och med resultaten från samordningen som ni nämnde, herr kommissionär?
Har man gått till botten med problemen och resultaten?
Har könsperspektivet verkligen integrerats?
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har flera gånger insisterat på och framfört åtskilliga rekommendationer om effektivt och grundligt integrerande av jämställdhetsfrågorna.
För detta krävs emellertid särskilda undersökningar och särskild forskning, statistik måste sammanställas efter kategori och indikatorer är nödvändiga, vilket ni nämnde herr kommissionär.
Vi måste givetvis också undersöka all den sammanställda statistiken på en harmoniserad nivå, eftersom statistiken inom vissa av EU: s medlemsstater är inte harmoniserad.
Harmonisering är nödvändigt om vi skall kunna sammanställa faktiska uppgifter och få jämförande tabeller som kan möjliggöra en bättre tillämpning av politiken för utbyte av bästa praxis.
Jag anser att det här är avgörande, inte bara för vår sammanhållning inom EU: s 25 länder, utan också för förberedelserna för en ny utvidgning och för att vi skall uppnå målen med biståndspolitiken i våra utrikesförbindelser.
