# ID: svediakorp-gov449951
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 967
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja börja med att tacka Anna Záborská, och ledamöterna i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, för att de tagit itu med denna mycket viktiga fråga.
Jag tackar även er, Anna Záborská, för ert flammande tal.
Jag kan emellertid inte instämma i ert allmänna påstående att EU inte har lyckats åstadkomma jämställdhet.
Alltsedan Europeiska unionens begynnelse har jämställdheten haft en stor roll både i fördraget och i lagstiftningen, och mycket har uppnåtts.
Men det är sant att fattigdom, och följaktligen social utslagning, är ett större hot för kvinnor, däribland dem i EU: s medlemsstater – vare sig de har ett arbete eller inte, vare sig de är unga eller gamla – än för män.
Många kvinnor har ingen egen stadig inkomst och är ekonomiskt beroende av sina familjer eller hänvisade till minimiinkomster.
Många kvinnor i pensionsåldern har en otillräcklig pension eller ingen pension alls, antingen på grund av att de aldrig har arbetat, har slutat arbeta, har varit tvungna att sluta arbeta, eller har varit deltidsanställda.
Det som är särskilt oroväckande är att det i familjer som lever i fattigdom är kvinnan som i orimligt hög grad belastas.
Det finns två orsaker till detta: den ena är arbetslivets könsspecifika aspekter och den andra är den könsspecifika uppdelningen av arbetet i hemmet.
Enföräldersfamiljer, som i de flesta fall, liksom ni sade, består av kvinnor med barn, befinner sig mycket ofta i ekonomisk nöd, och vi borde visa särskild respekt för de kvinnor som uppfostrar barn på egen hand.
När det gäller kvinnor som hör till riskgrupper eller andra utslagna grupper såsom invandrare, etniska minoriteter eller funktionshindrade är de negativa effekterna sammansatta.
Dessa kvinnor är mycket ofta offer för mångsidig diskriminering, något som inte längre accepteras, och det är här vår kampanj mot fattigdom och social utslagning måste ta sin början.
De insatser som görs av aktörer på EU-nivå och på nationell nivå för att bekämpa fattigdom bland kvinnor och det som ni benämnde fattigdomens feminisering kan iakttas inom ramen för den öppna samordningsmetoden på området för social integration.
Även om det främsta ansvaret i det här avseendet fortfarande ligger hos medlemsstaterna har Europeiska kommissionen och Kommittén för socialt skydd en viktig roll att spela när det gäller att effektivt införliva principen om könsutjämning.
Ett av de gemensamma mål som processen bygger på är jämvikt mellan könen, och detta bör till fullo beaktas när de nationella handlingsplanerna utarbetas.
Dessa planer bör också omfatta åtgärder som är inriktade på kvinnors särskilda behov, och man bör se till att icke-statliga organisationer som arbetar med kvinnors särskilda behov deltar i utarbetandet, uppföljningen och utvärderingen av de nationella handlingsplanerna.
Vid sidan av den öppna samordningsmetoden på områdena fattigdom och utslagning kommer det att finnas ett program för gemenskapsåtgärder som pågår fram till slutet av 2006.
Man kommer även att främja samarbete mellan medlemsstaterna för att bekämpa social utslagning.
Det är värt att nämna att ett av kriterierna för att ekonomiskt bistånd skall beviljas – inom strukturfonderna till exempel – är att jämställdheten främjas.
Så som redan nämnts är kommissionen medveten om att det i huvudsak är kvinnorna som befinner sig i riskzonen för fattigdom när de når pensionsåldern.
Det är med hänsyn till detta som den öppna samordningsmetoden också har tillämpats på sådana frågor som tillräckliga pensioner och pensionssystemens ekonomiska hållbarhet.
En rad initiativ som tagits på EU-nivå under de senaste åren har bidragit till att genomföra de frågor i praktiken som togs upp i parlamentets resolution från 1994 om fattigdom bland kvinnor i EU.
Förutom åtgärderna inom ramen för den öppna samordningsmetoden, omfattar dessa initiativ även till exempel upphävandet av bevisbördan inom jämställdhetslagstiftningen och det senaste direktivet som grundar sig på artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Integreringen av ett jämställdhetsperspektiv har tagits med i EU: s sysselsättningsstrategi, och reformen av strukturfonderna innebär att de får en ännu starkare jämställdhetsdimension.
Jag är säker på att vi alla är överens om att vi behöver pålitlig och specifik information för att strategierna skall bli effektiva och koncentrerade.
Information som är uppdelad efter kön är av avgörande betydelse för att bekämpa fattigdom och social utslagning, och utan dessa blir indikatorerna otydliga.
Inom den öppna samordningsmetoden och när det gäller social utslagning använder man ett antal gemensamma indikatorer, som kompletterats av nationell information, som en ram för utbyte och analys.
Normen är att samtliga indikatorer är uppdelade efter kön.
De skall också indelas efter ålder så att särskild hänsyn tas till barn och fattigdom bland barn.
Kommissionen offentliggör regelbundet kvantitativ information om fattigdom och social utslagning, och denna information delas upp efter kön och ålder.
Jag kan försäkra er om att kommissionen inser att fattigdomen bland kvinnor är ett problem.
Kommissionen är också medveten om att fattigdom är en av de huvudsakliga orsakerna till kvinnosmuggling och andra former av sexuellt utnyttjande.
Jag skulle vilja fullfölja påståendet att ingen av oss – varken EU: s institutioner, medlemsstaterna eller samhället – kan tolerera att kvinnor faller offer för utnyttjande, vare sig det är sexuellt eller i någon annan form.
Vi måste fortsätta att agera med beslutsamhet och göra ytterligare ansträngningar för att bekämpa de orsaker som förekommer.
Vi måste se till att fler ekonomiska möjligheter öppnas för kvinnor, att de uppnår större ekonomiskt oberoende och får fullständig tillgång till ekonomiska resurser, stöd, assistans och utbildning.
