# ID: svediakorp-gov449900
# author: Nicolaï, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Religionsfrihet är ett av de prioriterade områdena i det reviderade anslutningspartnerskapet för Turkiet som antogs av rådet den 15 maj 2003.
I enlighet med denna prioritering måste Turkiet skapa förutsättningar som motsvarar de som råder inom EU: s medlemsstater, så att man garanterar att icke-muslimska religiösa samfund kan verka.
Detta innefattar också tillämpningen av äganderätten i enlighet med protokoll nr 1 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Rådet är fullt medvetet om att icke-muslimska religiösa samfund, inklusive det ekumeniska patriarkatet, fortfarande stöter på problem.
Även om vissa framsteg har gjorts på området har flera problem, särskilt problemet med de icke-muslimska religiösa samfundens rättsliga ställning och registreringen av äganderätt, ännu inte lösts.
Omfattande ny lagstiftning är fortfarande under utarbetande.
Under tiden försöker regeringen att finna tillfälliga lösningar på de allvarligaste problemen.
I detta sammanhang är situationen i nuläget fortfarande oviss när det gäller återupptagandet av verksamheten i den teologiska skolan i Chalkis.
Rådet följer noga utvecklingen för religionsfriheten i Turkiet mot bakgrund av de politiska Köpenhamnskriterierna för anslutning.
Unionen kommer att fortsätta att ta upp den här frågan med Turkiet inom de organ som omfattas av associeringsavtalet och i samband med den politiska dialogen liksom vid alla andra lämpliga tillfällen.
Det är emellertid tydligt att det är de turkiska myndigheternas enskilda ansvar att förhindra eller hantera särskilda incidenter, som t.ex. de protester som ledamoten nämner.
Som ledamoten känner till godkände kommissionen rekommendationerna om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning den 6 oktober och har rekommenderat att förhandlingar med Turkiet skall inledas under vissa förutsättningar.
För att garantera att de politiska kriterierna blir varaktiga och oåterkalleliga skulle kommissionen vilja rekommendera en samarbetsstrategi för att stärka och stödja Turkiets reformprocess, särskilt när det gäller det fortsatta uppfyllandet av de politiska Köpenhamnskriterierna.
Reformtakten kommer att avgöra vilka framsteg som görs under förhandlingarna.
Med särskild hänvisning till de armeniska och syriska minoriteterna återges i rapporten en uppdatering av situationen, vilken huvudsakligen återspeglas genom utbildningssystemen, läroböckerna och språkundervisningen.
