# ID: svediakorp-gov449899
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 425
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Eftersom de behandlar samma ämne kommer frågorna 3, 4 och 5 att tas upp tillsammans:
I Turkiet har hundratals nationalister och anhängare av den illegala organisationen Grå vargarna genomfört en aggressiv demonstration utanför det ekumeniska patriarkatet.
De kastade sten och träbitar samt hängde och brände en avbild av en grekisk präst.
Detta ägde rum kvällen före den tragiska årsdagen av den 6 september 1955, då en omfattande pogrom mot patriarkatet och grekerna i Istanbul inleddes.
Den turkiska polisen hade dock vidtagit åtgärder och avvärjde det värsta.
Vilka åtgärder tänker rådet vidta mot den turkiska regeringen så att liknande händelser undviks i framtiden?
Har den turkiska regeringen lovat att låta den teologiska skolan i Chalkis återuppta sin verksamhet?
Vilka åtgärder har rådet för avsikt att vidta för att den turkiska regeringen skall erkänna patriarkatet som juridisk person och tillika patriarkatets rättighet till förvaltning av sina egna tillgångar?
Kränkningarna av de kristna minoriteternas mänskliga rättigheter fortsätter.
Rätten att fritt utöva sin religion och att använda sitt språk är i praktiken begränsad.
Gamla kyrkor och kloster förfaller eller har aktivt förstörts.
Folkmordet mot armenier och syrianer i början på förra seklet förnekas fortfarande aktivt av turkiska myndigheter.
Hur har rådet valt att lyfta fram frågan om förtrycket mot armenier och syrianer i Turkiet i kontakterna med landet inför eventuellt medlemskap i EU?
Försvaret av de grundläggande rättigheterna är en av Europeiska unionens konstituerande principer och utgör även en nödvändig förutsättning för dess laglighet.
På området för yttre förbindelser utgör respekten för de grundläggande rättigheterna en klar och uttalad förutsättning för kandidatländernas anslutning till unionen.
Med beaktande av kommissionsledamot Verheugens svar på min föregående fråga (E-3014 / 00) (1) – om att respekten för religionsfrihet de facto ingår i de politiska Köpenhamnskriterierna som varje kandidatland bör följa innan anslutningsförhandlingarna med unionen inleds – frågar jag följande: Har Turkiet rättat sig efter de krav som ställs i Europaparlamentets resolution (P5 _ TA-PROV (2004) 0274), särskilt beträffande kränkningarna av religionsfriheten i Turkiet (punkt 36 i resolutionen)?
Kan rådet verkligen fatta beslut om datum för när förhandlingarna med Turkiet skall inledas, när dessa kränkningar inte har upphört?
Till exempel har inte verksamheten vid Halkis teologiska institut återinletts och flera andra frågor som rör den grekisk-ortodoxa, syriska, armeniska och romersk-katolska kyrkan vilka lagts fram för utskottet för mänskliga rättigheter i det turkiska parlamentet har heller inte åtgärdats.
