# ID: svediakorp-gov449888
# author: Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 641
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
När jag tillfrågades om vilka förändringar som skulle komma att ske inom Europeiska unionen efter utvidgningen med åtta central- och östeuropeiska länder den 1 maj i år svarade jag att det skulle ske en väldigt viktig förändring, nämligen att vi skulle behöva ägna våra grannländer Ukraina, Vitryssland och Ryssland större uppmärksamhet och att de nya medlemsstaterna skulle se till att vi gjorde det.
Det gläder mig att min förutsägelse har visat sig stämma denna eftermiddag, trots att jag inte håller med om allting som har sagts i kammaren, i synnerhet inte av våra polska medlemmar.
Jag välkomnar dock att företrädarna för våra nya medlemsstater har tagit tillfället i akt för att påvisa sina regioners specifika problem.
Jag har begärt ordet en sista gång för att protestera mot intrycket att vi skulle vara ” neutrala ” observatörer av händelserna i Ukraina.
Detta är inte fallet, och det faktum att landet är viktigt för oss betyder att vi är extremt aktiva.
Vår verksamhet hänger intimt samman med främjandet av civilsamhället, som Elisabeth Schroedter krävde, och vi har i själva verket nått flera framgångar inom detta område.
Det betyder på intet vis att den bild vi målar upp behöver vara fullständigt negativ.
Jag tycker att våra åsikter i denna debatt på det hela taget verkade överensstämma, både när det gäller vad vi vill ha och hur vi skall få det.
Den viktigaste fråga som står på spel här är sambandet mellan politisk reform i Ukraina och landets möjligheter att ansluta sig till EU.
Skulle klara möjligheter till medlemskap i Europeiska unionen hjälpa de demokratiska krafterna i Ukraina till seger?
Mitt svar på denna fråga är definitivt ja.
Jag är fullständigt övertygad om att realistiska utsikter till EU-medlemskap för Ukraina skulle hjälpa.
Just därför har vi tillsammans med handlingsplanen erbjudit Ukraina en politik där handlingsplanen endast fungerar som en början, en politik som består av flera successiva steg som skall föra oss närmare varandra.
I samtalen med president Kutjma har jag alltid medvetet hållit frågan om vart denna politik slutligen kommer att leda öppen, och de ukrainska ledarna själva har sagt att man anser att den vägen en dag kommer att leda till Europeiska unionen.
Jag tycker inte att vi skall avvisa en sådan ambition från Ukrainas sida.
Till sist vill jag säga att jag inte instämmer helt i vissa ledamöters anföranden i kammaren denna eftermiddag, till exempel uppfattningen att vi borde ha större förståelse för de demokratiska bristerna i Ukraina, eftersom landets svårigheter beror på att det är en ung demokrati som endast varit självständig i 12 år.
Ni får ursäkta att jag påpekar det, men Estland, Lettland och Litauen har också varit självständiga i endast 12 år, och ändå krävde vi att dessa tre länder skulle leva upp till våra politiska och demokratiska normer fullt ut.
De lyckades med detta, trots att deras förflutna har varit lika svårt som Ukrainas.
Jag anser att vi bör inta en lika krävande hållning till Ukraina och tala om för de demokratiska krafterna i landet vad vi förväntar oss av dem.
Däremot anser jag inte att det är lämpligt att jämföra Ukraina med ett litet barn, som någon gjorde i kammaren tidigare i dag.
Ett litet barn kan ledas vid handen eller ibland tillrättavisas, om så krävs.
Inget av dessa alternativ är möjligt i Ukrainas fall, och i båda fallen är liknelsen olämplig.
Ukraina är inte ett litet barn, det är ett i alla avseenden självsäkert, viktigt och vuxet land, och jag anser att vi mycket väl kan kräva att det också beter sig som ett sådant.
