# ID: svediakorp-gov449768
# author: Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,624
# sentences: 69
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr rådsordförande, mina damer och herrar!
Jag hade velat inleda mitt anförande med orden ” Nästa vecka kommer vi att få den nya kommissionen ”, men i dag överlåter jag det åt er att avgöra ...
... och säger att i dag överlämnas ämbetena, oavsett vad som händer.
Den sittande kommissionens mandat närmar sig sitt slut och en ny kommission tar vid.
Men det betyder inte att en helt ny politik är på gång, tvärtom.
Oavsett ert beslut kommer den europeiska politiken i stora drag att präglas av kontinuitet.
Det är viktigt att framhäva att det inte råder någon diskussion om vilka de stora frågorna för Europa är i dag och att den europeiska politiken skall förbli tillförlitlig, stabil och konstant, även efter det att ämbetena har överlämnats.
Det var med tanke på detta som José Manuel Barroso, som ni redan har valt till kommissionens ordförande, igår morse bekräftade att den nya kommissionen är lika fast besluten som den förra att skapa ett konkurrenskraftigt Europa och att göra den europeiska ekonomin mer konkurrenskraftig.
Det centrala i dessa ansträngningar var och är Lissabonstrategin.
Det måste den förbli med alla nödvändiga komponenter intakta.
Men förändring behövs i ett avseende, nämligen att vi inte får nöja oss med att tänka ut planer eller ambitiösa mål.
Vi måste också bedriva seriöst arbete med att förverkliga dessa planer och strategier, med andra ord blåsa nytt liv i Lissabonstrategin.
En annan central aspekt som den nominerade ordföranden för kommissionen betonade är skapandet av ett säkert Europa som fokuserar på medborgarnas behov.
Vi vill ha ett Europa som bygger upp yttre relationer med sina viktiga partner, potentiella medlemsstater i synnerhet och sina grannländer i allmänhet.
De ämnen som Europeiska rådet avser att behandla nästa vecka är nära sammankopplade med dessa frågor.
Jag vill lyfta fram de viktigaste frågeställningarna särskilt med hänvisning till Lissabonstrategin och det nya programmet för att stärka rättvisa, frihet och säkerhet.
Kommissionen välkomnar verkligen halvtidsöversynen av Lissabonstrategin som nu går in i ett avgörande skede.
Högnivågruppen skall under ledning av ordförande Wim Kok, den förre nederländske premiärministern, presentera sin rapport nästa vecka.
Kommissionen utgår från antagandet att den på grundval av rapporten kommer att få i uppgift att utarbeta förslag till denna halvtidsutvärdering för att förbereda rådets vårtoppmöte.
Detta är ett unikt tillfälle, det är det den tidpunkt då vi kan föra Lissabonstrategin tillbaka på rätt spår.
Jag menar inte att ingenting har hänt de gångna fem åren, men det tjänar ingenting till att blunda för att det inte har hänt tillräckligt.
Kommissionen noterar också med särskild oro att den ena medlemsstaten efter den andra misslyckats med att samla tillräcklig kraft att omsätta löftena i praktiken.
Så får det inte fortsätta.
Kommissionen är fortfarande redo att noga pröva alla alternativ till hur processen kan sättas igång och också övervakas bättre.
Kommissionen anser att EU nu verkligen måste koncentrera sig på tillväxtaspekten.
Det råder inga tvivel om att Europa behöver en dynamisk och hållbar tillväxt för att skapa fler arbetstillfällen och därigenom stärka vår sociala modell.
För att så skall ske behöver vi fler företagandeinitiativ, ökad vilja att vara innovativ och fler investeringar i forskning och utbildning.
Europa är beroende av att vi genomför de reformer som lägger grunden för en mer dynamisk ekonomi.
För att verkligen bli ett kunskapsbaserat ekonomiskt område som klarar av en allt hårdare internationell konkurrens måste Europa använda sina trumfkort på områdena utbildning, sakkunskap och teknisk utveckling.
Jag vill förtydliga att skapandet av ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt Europa måste gå hand i hand med upprätthållandet av den europeiska sociala modellen.
Det är bara i ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt Europa som vi kan upprätthålla den modellen.
Vi får inte glömma bort att man i några av medlemsstaterna ännu har långt kvar till ett lämpligt socialt skydd.
Konkurrenskraft, sammanhållning och solidaritet måste avancera tillsammans och hålla jämna steg med varandra.
Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin ger oss möjligheten att uppnå målen.
I samband med detta vill jag påpeka att kommissionen inte slappnar av i sina ansträngningar att förbättra lagstiftningen.
Det innebär att göra lagstiftningen enklare och begripligare och framför allt att fästa större vikt vid en så omfattande konsekvensbedömning som möjligt, där vi synliggör de sektorer i samhället som påverkas av de lagar vi stiftar, i synnerhet ekonomin och företagen.
Ordförandeskapet har prioriterat åtgärder som syftar till förenkling och förbättrad konsekvensbedömning samt till att mäta administrativa kostnader.
Detta är åtgärder som kommissionen helhjärtat stöder.
Vi medverkar i arbetet med dessa åtgärder och välkomnar arbetet för att förbättra lagstiftningen som utförs av högnivågruppen med företrädare från parlamentet, kommissionen och rådet.
Om vi ser på området med frihet, säkerhet och rättvisa kommer Europeiska rådet som en uppföljning av Tammerforsprogrammen att anta ett flerårigt program för att fastställa vad unionen skall göra i frågan de kommande åren.
Vi har sedan toppmötet i Tammerfors lagt grunden till ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Genom det nya Haagprogrammet förs dessa ansträngningar vidare med samma vision och förnyad vilja att samarbeta med en utvidgad och växande union som bygger på de grundläggande principerna om rättvisa, frihet och säkerhet för alla medborgare.
Sedan Tammerfors har vi anpassat våra prioriteringar för att ta hänsyn till de många tragiska händelser och ohyggliga illdåd som vi har bevittnat de senaste åren.
De allra flesta har nu insett att medlemsstaterna inte kan möta dessa utmaningar ensamma.
Om vi skall segra måste vi fortsätta att arbeta tillsammans inom EU: s strukturer.
En annan viktig del var den progressiva utvecklingen av en ny politik som har att göra med grundläggande rättigheter.
Inlemmandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i konstitutionsfördraget, den kommande anslutningen till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, utvecklingen av mekanismer enligt artikel 7, antagandet av direktiv mot diskriminering – allt detta har fått följder för EU och återspeglas på alla politikområden.
På samma sätt som vi på den ekonomiska politikens område genom egna ansträngningar säger oss göra allt för att bli världens starkaste ekonomiska område bör vi ha ambitionen att göra allt som står i vår makt för att bli det område i världen som bäst garanterar de mänskliga rättigheterna.
Dessa aspekter påminner oss om att vi måste finna rätt balans mellan å ena sidan behovet av och rätten till frihet och å andra sidan överväganden som rör säkerhet.
När det handlar om säkerhet har de senaste årens händelser tvingat oss att prioritera kampen mot terrorism.
Fastän vår uppmärksamhet inte får avledas från detta måste vi energiskt fortsätta att effektivt förhindra och bekämpa alla allvarliga former av organiserad brottslighet, vilket framhävs i det nya programmet.
När det gäller det praktiska genomförandet välkomnar kommissionen rådets beslut att införa medbeslutandeförfarandet för de sektorer som täcks av avdelning IV i Nicefördraget och kommer att lägga fram en årlig framstegsrapport om resultaten och om hur det fungerar i praktiken.
Nästa veckas Europeiska råd skall även beakta frågan om hur det europeiska budskapet skall spridas till medborgarna.
Det är inget jag behöver förklara för er i parlamentet, eftersom det är en uppgift ni alla ägnar er åt varje dag.
Jag är säker på att vi är ense om att kommunikationen kan bli bättre och bör bli en av våra viktigaste prioriteringar.
Det finns en tydlig klyfta mellan EU: s institutioner och allmänheten, och vi måste minska klyftan.
Ratificeringen av konstitutionsfördraget i alla medlemsstater kommer att ge ett utmärkt tillfälle att diskutera Europa med allmänheten och göra den delaktig i den politiska processen.
Medan ratificeringen förblir en nationell angelägenhet skall kommissionen kommunicera mer med människor för att kunna bistå när det behövs information om konstitutionen eller förklaringar om de fördelar som den för med sig för människor.
Det säger sig självt att en kommunikationsoffensiv av ett sådant slag enbart kan iscensättas i nära samarbete med Europaparlamentet som partner.
Jag skall avsluta med att säga något om utvidgningen.
Europeiska rådet kommer under de kommande veckorna inte att fatta några beslut om kommissionens senaste rapporter, däremot kommer dessa att diskuteras och läggas fram.
Parlamentet har redan tagit emot de förslag som kommissionen antog i början av månaden och vi har nått en mycket viktig punkt när det handlar om utvidgningen.
Vi kan redan i dag med relativt stor säkerhet förutse att den femte utvidgningen slutförs som planerat genom Rumäniens och Bulgariens inträde 2007.
Vi kan med ganska stor noggrannhet förutspå att vi inleder förhandlingar med Kroatien i början av nästa år.
Vi vet att det viktiga beslutet, med långtgående följder, om huruvida förhandlingar skall inledas med Turkiet eller inte måste fattas i slutet av året.
Här vill jag bara säga att kommissionen har eftersträvat ett förslag som bygger på samsyn och som noga beaktar de diskussioner som förts i medlemsstaterna och här i parlamentet, i samtliga politiska grupper i parlamentet.
Avsikten var även att i förslaget infoga så mycket av människors tankar och idéer som möjligt, inte minst de farhågor och betänkligheter som vi också hyser.
Därför är vi övertygade om att kommissionens förslag utgör en solid grund för de beslut som skall fattas.
Kommissionen ser nästa veckas Europeiska råd som en enastående möjlighet att demonstrera både den europeiska politikens kontinuitet och dess nyfunna dynamiska kraft.
