# ID: svediakorp-gov449767
# author: Nicolaï, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,316
# sentences: 67
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den 5 november kommer det första Europeiska rådet under det nederländska ordförandeskapet att hållas.
Förra rådet under Nederländernas ordförandeskap ägde rum i juni 1997 i Amsterdam och resulterade, som ni vet, i Amsterdamfördraget.
Det finns det inga sådana höga ambitioner denna gång.
Det kommer dock inte att förvåna er att de viktigaste frågorna för det förestående Europeiska rådet sammanfaller med en del av de huvudsakliga punkterna som diskuterades för sju år sedan.
Som en följd av förfarandena för godkännande av Maastrichtfördraget, som hade orsakat problem i en del medlemsstater, togs frågan om hur unionen kunde föras närmare medborgarna upp på dagordningen 1997.
Denna fråga har inte förlorat sin aktualitet.
Vid det kommande toppmötet skall vi också diskutera medborgarnas engagemang i Europeiska unionen.
Övriga viktiga frågor för Europeiska rådet är för det första ett nytt flerårigt program för rättsliga och inrikes frågor, för det andra förberedelse av halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och Luxemburgs ordförandeskap nästa år och för det tredje yttre förbindelser.
Jag börjar med samarbetet på området rättsliga och inrikes frågor.
Det är en mycket viktig fråga för detta Europeiska råd.
På basis av Europeiska rådets Tammerforsprogram har mycket arbete lagts ned under de senaste fem åren på att skapa ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Europeiska unionen har stärkt samarbetet mellan medlemsstaternas rättsväsende och polis och utarbetat en politik på områdena asylrätt, migration och yttre gränser, men arbetet är ännu inte klart.
Problemen som unionen står inför är i stor utsträckning gränsöverskridande: terrorism, organiserad brottslighet och en tillströmning av asylsökande och illegala invandrare.
Dessutom har attackerna den 11 september 2001 i New York och den 11 mars 2004 i Madrid mer än någonsin visat vilken enorm utmaning som en förbättring av medborgarnas säkerhet innebär.
Samtidigt måste unionen säkerställa att medborgarna även i fortsättningen kan garanteras sina grundläggande friheter och resa fritt inom unionen.
Rådet har därför lagt upp programmet för de följande fem åren på basis av utvärderingen som kommissionen presenterade i juni.
Detta nya fleråriga program – även kallat Haagprogrammet – bygger på Tammerforsprogrammet.
Under de senaste två dagarna har justitie- och inrikesministrarna fört vidare diskussioner om detta projekt i Luxemburg.
Rådet har nått en bred enighet om innehållet i programmet.
Frågan om beslut med kvalificerad majoritet och medbeslutande i asyl- och immigrationsfrågor kan dock bli föremål för ytterligare diskussioner i rådet (allmänna frågor).
En annan punkt på dagordningen var det gemensamma asylsystemet.
Det verkar som om en skälig kompromiss har uppnåtts i denna fråga.
Avsikten är att Europeiska rådet skall fastställa det fleråriga programmet.
Haagprogrammet baseras på det konstitutionella fördraget, men föregriper det inte.
Ordförandeskapets mål är att det fleråriga programmet i så stor utsträckning som möjligt skall ta tillvara det nuvarande fördragets möjligheter.
Andra punkter i det nya fleråriga programmet är bekämpning av illegal invandring, förstärkt samarbete med tredjeländer och en gemensam viseringspolitik, formulering av grundläggande principer för integration av invandrare, effektiv gränsövervakning, snabbt informationsutbyte mellan rättsväsende, polis och säkerhetstjänst, terroristbekämpning och arbete för att skapa ett gemensamt rättsområde i Europa.
Allt detta är viktiga delar av ett säkrare Europa där rättssäkerhet råder och där alla vet att personlig frihet är en realitet.
Europeiska rådet har för avsikt att be kommissionen lägga fram en handlingsplan under nästa år med de åtgärder som skall vidtas och tidsfristerna för genomförandet av detta fleråriga program.
Den andra frågan är förberedelserna inför halvtidsöversynen av Lissabonstrategin.
Som ni vet kommer väsentliga frågor angående Lissabonstrategin att komma upp till diskussion under Luxemburgs ordförandeskap.
Vid rådets vårmöte i mars 2005 kommer halvtidsöversynen av Lissabonstrategin att behöva tas upp.
Nederländernas ordförandeskap vill gärna lämna sitt bidrag till att detta viktiga vårmöte blir framgångsrikt.
Den 4 november kommer Europeiska rådet att granska rapporten från Wim Koks arbetsgrupp.
Europeiska rådet kan därefter be kommissionen och rådet att använda Koks rapport som utgångspunkt för sin förberedelse av vårens råd.
Vid en middag för stats- och regeringscheferna kommer en informell diskussion att hållas om offentligt stöd för reformering av medlemsstaternas ekonomier.
Temat är hantering av förändringar.
Diskussionen kommer att presenteras av den tyska förbundskanslern, Finlands premiärminister och Slovakiens premiärminister.
De kommer att dela med sig av sina erfarenheter på detta område till övriga ledamöter i Europeiska rådet.
Kommissionens nya ordförande kommer sedan att kort redogöra för sin vision av Lissabonstrategins framtid.
Arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att genomföra Lissabonstrategin kommer också att stå på dagordningen vid detta råd.
Före Europeiska rådets möte kommer trepartstoppmötet för social utveckling mellan arbetsgivare och arbetstagare att hållas på Europanivå.
Som jag sade inledningsvis, kommer vi också att koncentrera oss på medborgarnas engagemang i Europeiska unionen.
Till följd av det nedslående låga valdeltagandet vid de senaste Europaparlamentsvalen beslutades det vid Europeiska rådets möte i juni att det var dags att åter ta upp denna fråga.
För att förbereda diskussionen i Europeiska rådet organiserade ordförandeskapet den 5 oktober ett informellt möte mellan ministrarna för europafrågor, som helt ägnades åt frågan om att öka medborgarnas engagemang i EU.
Mötet fokuserade på de kommande ratificeringsförfarandena i medlemsstaterna, vilka innebär folkomröstningar i minst tio länder.
Resultatet av detta möte kommer att tjäna som bas för diskussioner inom Europeiska rådet.
Den tredje frågan av vikt för Europeiska rådet är yttre förbindelser.
Fyra punkter kommer att diskuteras.
Den första är situationen i Irak: Europeiska rådet kommer att granska ett paket med stödåtgärder för Iraks interimsregering.
Detta paket kommer formellt att presenteras under arbetslunchen med Iraks premiärminister Iyad Allawi.
Paketet kommer, hoppas jag, att innehålla en politisk avsiktsförklaring om att etablera förbindelser med EU och även ett antal bestämda åtgärder till stöd för den irakiska interimsregeringen.
Här tänker jag på EU-stöd till valen tidigt nästa år, aktiviteter i samband med civil krishantering – som polisutbildning – och uppbyggnad av rättsväsendets kompetens.
Detta kommer inte bara att visa att EU står enat, något som verkligen behövs efter de senaste ett och ett halvt årens händelser, utan det kommer också att ge oss i unionen ett tillfälle att aktivt bidra till en verklig förbättring av situationen i Irak.
Europeiska rådet kommer även att ta upp situationen i Mellanöstern.
Vi kommer att titta på hur EU ytterligare kan bidra till fredsprocessen på kort och medellång sikt mot bakgrund av det politiska beslutet i Israel om ett planerat tillbakadragande från Gazaremsan.
Jag kan inte på detta stadium säga vad resultatet kommer att bli av denna diskussion.
Vad mig anbelangar är de fem nyckelpunkterna som formulerades vid Europeiska rådets marsmöte fortfarande giltiga.
Europeiska rådet kommer även att kort diskutera Iran.
Världssamfundet, vilket inkluderar EU, måste enhälligt fortsätta att sätta press på Iran att helt slopa alla upparbetningsaktiviteter och förbättra förhållandena i landet när det gäller mänskliga rättigheter.
I detta sammanhang kommer Internationella atomenergiorganets (IAEA) styrelsemöte den 25 november att bli ett viktigt riktmärke.
Till slut kommer vi att diskutera situationen i Sudan, speciellt i Darfur.
Vi måste sätta press på alla parter att åstadkomma framsteg i de olika fredsprocesserna.
Vår utgångspunkt är att om framstegen inte är tillräckliga är adekvata åtgärder – inklusive sanktioner – definitivt ett möjligt alternativ.
Rådet kommer även att diskutera positiva åtgärder, inklusive det stöd som EU kan erbjuda den nyligen godkända förlängningen av Afrikanska unionens uppdrag i Darfur.
Detta var en översikt över Europeiska rådets kommande möte, för vilket förberedelser för närvarande pågår för fullt.
Ordförandeskapet kommer att informera er om resultatet av toppmötet under november månads sammanträdesperiod.
