# ID: svediakorp-gov449666
# author: Dührkop Dührkop (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 541
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill hålla med om den kritik som redan yttrats och framför allt kritiken av rådets oansvarighet när det gäller budgeten.
När parlamentet godkände den nuvarande budgetplanen var vi fullständigt medvetna om att vissa kategorier var otillräckliga för att täcka de behov som vi redan kände till 1999.
Utgiftskategori 4, ” Externa åtgärder ” är ett utmärkt exempel.
Den skapades utan tillräckliga resurser, utan de resurser som krävdes för att genomföra stödet till Kosovo, och varje år har unionen beslutat om särskilda interventioner i vissa delar av världen, som Markus Ferber också påpekade: Kosovo, de f.d. jugoslaviska republikerna, Afghanistan och nyligen Irak.
Inga medel för detta avsattes i maj 1999, och varje år har det krävts oförutsedda revideringar.
Parlamentet har efter förslag från rådet tvingats godta vissa nedskärningar i sin traditionella politik.
Efter fem budgetår uppgår dessa nedskärningar till ett ansenligt belopp när det gäller politiken för utvecklingsstöd, som minskar i relativa termer trots att vi hela tiden säger att vi vill ha ett EU som är öppet för världen.
Trots att vårt parlament kunde öka Berlinsiffrorna för administrativa utgifter i utgiftsområde 5 har vi ställts inför budgetrestriktioner som jag anser har lett till ökad ineffektivitet i kommissionens arbete.
Ändå tvekar inte rådet att uppmana oss till åtstramningsåtgärder i fråga om de administrativa utgifterna medan man tilldelar sig själv påtagliga årliga ökningar.
I år har de redan uppenbara problemen i utgiftskategori 3, ” Inre politik ”, slutligen tillspetsats.
Jag skall inte upprepa det som har sagts här om de decentraliserade enheterna.
Vi är fullständigt införstådda med dem, men vi vill ha tillräckliga resurser för att finansiera dem.
Dessutom har vi denna period använt oss av det s.k. flexibilitetsinstrumentet och till och med gått så långt som att revidera taket för kategori 2.
Inget av detta räcker till, mina damer och herrar i rådet.
Naturligtvis bör vi ha budgetdisciplin och stränga villkor, men det som ni har gjort under de senaste fem åren är inte något exempel på stränga villkor, utan snarare på tarvlighet.
Att minska utgifterna med hundratals miljoner euro är i detta fall inte någon besparing, utan snarare en kortsynt bokföringsövning.
Ni skapar nya prioriteringar, men för att genomföra dem offrar ni några av de förefintliga prioriteringarna, baserat på principen om att inte överskrida en viss utgiftsgräns.
Detta är inte politik utan bokföring.
Jag tror att politikerna kan finna fler lösningar på de problem som vårt samhälle står inför än vad räkenskapsförare kan göra – och det säger jag med all respekt för räkenskapsförare.
När det gäller den nya budgetplanen hoppas jag att rådet kommer att ändra sin inställning, att det kommer att bli mer vidsynt och inse att unionens budgetpolitik står inför betydligt större utmaningar än att se till att utgifterna hålls under en viss procentandel av bruttonationalprodukten, vilket tycks vara det enda mål som rådet för närvarande faktiskt är säkert på.
Kommissionär Schreyer!
Jag vill naturligtvis ansluta mig till alla tackord som yttrats om ert utmärkta arbete och önskar er lycka till.
