# ID: svediakorp-gov449638
# author: Jensen (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,356
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr minister, fru kommissionär!
Jag vill först tacka kommissionsledamot Michaele Schreyer, som deltar i sin sista budgetförhandling i dag, och liksom Salvador Garriga Polledo finner jag detta ganska vemodigt.
Jag minns hur förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen var på budgetområdet när ni började för lite över fem år sedan.
Det rådde nästan kyla i luften när man kom in i en utskottssal för att diskutera budgetfrågor, eftersom förbindelserna inte var goda efter Santerkommissionens fall.
Det fanns en hel del misstro mellan kommissionen och parlamentet, och många hårda ord sades.
Fru Schreyer!
Genom ert sätt att arbeta och ta itu med saker på anser jag att ni har gjort en mycket stor insats för att återuppbygga förtroendet mellan parlamentet och kommissionen.
Ni förtjänar ett tack för detta.
Jag anser att ni har lyckats fantastiskt väl under dessa fem år.
Jag vill säga något om budgeten för de andra institutionerna.
Salvador Garriga Polledo och jag beslutade tillsammans att följa en strategi för att försöka finna så mycket medel som möjligt under utgiftskategori 5, så att vi skulle kunna återföra många av de besparingar som rådet hade beslutat om och på så vis kunna uppfylla önskemålen om personalökningar till följd av utvidgningen, de nya tjänsteföreskrifterna och den nya budgetförordningen.
Om vi ser på budgeten för EG-domstolen, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen har den budget som vi nu lägger fram, vilken antogs av budgetutskottet, ökats med 10 miljoner euro jämfört med rådets budgetförslag.
Vi har följaktligen återfört nära två tredjedelar av rådets besparingar, och detta gör det faktiskt möjligt för alla dessa institutioner att inrätta de önskade nya tjänsterna till följd av utvidgningen, de nya tjänsteföreskrifterna och den nya budgetförordningen.
Det gläder mig att det, i dialog med institutionerna, var möjligt att finna en lösning som alla är nöjda med, det hoppas jag i alla fall, och jag vill tacka er för ert konstruktiva arbete i denna process.
Jag anser att det var särskilt orättvist att rådets besparingar slog mot budgeten för Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.
Det rör sig om små och nya institutioner under utveckling, och jag anser att den lösning som vi fann i budgetutskottet är ett rimligt resultat för dessa två institutioner.
Däremot har vi endast en mycket blygsam marginal upp till taket för de administrativa utgifterna.
Vi har på sätt och vis nästan utnyttjat denna marginal.
Enligt vad jag förstår visar ny statistik från Eurostat att löneökningen kommer att bli mindre än vi ursprungligen förväntade oss för 2005.
När vi når budgetsiffrorna under andra behandlingen kommer pressen på de administrativa utgifterna följaktligen att vara lägre än vi först trodde, så vi kanske kommer att finna en marginal trots allt.
Vi har även, för olika institutioner, undersökt möjligheten till att genom påskyndade betalningar detta år kanske kunna bidra till att skapa lite spelrum i budgeten för nästa år.
Sist, men inte minst, skall institutionerna naturligtvis löpande se till att administrationen är så effektiv och billig som möjligt, så att finansiella överskott kan förhindras genom samarbete mellan institutionerna.
När det gäller parlamentets budget har vi hållit den nere till 20 procent av de administrativa utgifterna, det vill säga 20 procent av pengarna under utgiftskategori 5.
Denna nivå förefaller relativt rimlig i förhållande till behoven.
Jag vill trots detta betona att det inom vår budget under de senaste åren har varit möjligt – det vill säga inom dessa 20 procent – för parlamentet att använda ett ganska betydande belopp för byggnader, och vi har därigenom själva gjort hyresbesparingar inför kommande års budgetar.
Det finns en tydlig önskan i budgetutskottet att vi, i samband med sådana investeringar, får ökad insyn i parlamentets budget.
Vi är i färd med att bygga två nya byggnader i anslutning till parlamentets byggnader i Bryssel.
Dessa två nya byggnader kommer att kosta över 300 miljoner euro, och man bör nu kunna förmoda att kontraktsförhandlingarna äntligen framskrider tillräckligt snabbt för att det skall bli möjligt, både i år och under 2005, att betala av en del av detta belopp.
Det finns fortfarande hopp om att ledamotsstadgan, som kommer att garantera parlamentsledamöterna enhetliga ekonomiska villkor, snart kommer att antas av parlamentet.
Faktum kvarstår dock att det, även om denna ledamotsstadga antas mycket snabbt, kommer att ta lite tid för att få det nya systemet att fungera i praktiken.
Det är oklart hur många ledamöter som kommer att omfattas av denna ledamotsstadga, eftersom det uppenbarligen kommer att finnas ett antal övergångsbestämmelser.
Vi har följaktligen ansett det vara förnuftigast att inte ange ett faktiskt belopp för vad ledamotsstadgan kan kosta under 2005.
En siffra med ett så kallat p.m. anges i betänkandet.
I budgeten för 2005 har 17,5 miljoner euro dessutom anslagits för löner som utbetalas till ledamöternas sekretariat.
Utskottet arbetar med detta för närvarande, och vi utreder huruvida våra bestämmelser kan utformas på ett tydligare och mer lättförståeligt sätt.
Budgetutskottet har fört över ett belopp för att öka sekretariatens löner till reserven medan vi inväntar ett beslut från presidiet.
Från parlamentets budget har även ett belopp anslagits för en informationskampanj om utkastet till konstitution för Europa.
Det är inte en kampanj i den bemärkelsen att vi skall gå ut och ägna oss åt propagandaarbete, men parlamentets ledning har ansett att vi i Europaparlamentet har en särskild plikt att se till att EU-medborgarna får information om vad detta fördrag egentligen innehåller och att ge dem kunskap som de kan använda som en grund för de folkomröstningar som kommer att genomföras i de enskilda medlemsstaterna.
Det är de nationella regeringarna och partierna som kommer att genomföra detta informationsarbete när det gäller kampanjerna inför dessa folkomröstningar.
Man har ansett att vi har en speciell plikt, och jag instämmer på sätt och vis i detta.
Vi har en särskild plikt att tillhandahålla information om innehållet i det nya konstitutionella fördraget.
De belopp som anslås från budgeten skall användas för detta ändamål.
Budgetutskottet har upprätthållit det gentlemen ’ s agreement som finns mellan rådet och parlamentet.
Vi blandar oss inte i rådets budget, och rådet blandar sig inte i vår budget.
Under förhandlingarnas gång lades dock ändringsförslag fram som, faktiskt, innebär nedskärningar i rådets budget för administration av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och samtidigt medför nedskärningar av parlamentets budget, nämligen av reserven för byggnader.
Detta förslag godtogs inte av budgetutskottet, men lades åter fram här i plenum.
Hur mycket förståelse jag än har för tanken bakom detta förslag rekommenderade jag som föredragande inte att vi skulle stödja det.
Tanken bakom förslaget är naturligtvis att pressa rådet att åstadkomma större insyn i administrationen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det är i stor utsträckning de ökande utgifterna på detta område som har lett till att rådets budget har ökat med nästan fem procent för 2005, medan budgetarna för de andra institutionerna har ökat med lite mer än tre procent.
Jag instämmer helt och hållet i att vi skall garantera insyn, och även se till att inga poster förs in i denna del av rådets budget som egentligen bör ingå i utgifterna för åtgärder.
Jag vill därför upprepa min vädjan till rådet att hålla budgeten i stramare tyglar och garantera ökad insyn.
Jag måste betona att utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, från parlamentets synpunkt, inte ingår i den informella överenskommelsen.
Det är naturligtvis ett område som vi kommer att diskutera ytterligare under de närmaste åren.
Naturligtvis skall även parlamentet ge akt på sina egna administrativa utgifter och ständigt se var det finns utrymme för besparingar och effektivitetsökningar.
Vi är skyldiga vår skattebetalare att göra detta.
