# ID: svediakorp-gov449605
# author: Barroso, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,168
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
På tio minuter hinner jag inte besvara alla frågor, men jag skall försöka besvara de grundläggande frågorna.
När det gäller alla tvivel som förs fram rörande vissa kommissionärer vill jag först säga att jag gick in på detaljerna vid mötet med talmanskonferensen.
När det mer specifikt gäller frågan om konkurrensportföljens självständighet kommer vi att offentliggöra alla rättstjänstens yttranden, vilket visar att vi kan garantera kommissionärens och kommissionens oberoende i konkurrensfrågor.
Vad beträffar anklagelserna rörande en av de nominerade kommissionärernas tidigare verksamhet kan jag inte, trots vad vissa ledamöter har krävt, genomföra utredningar om alla nominerade kommissionärers förflutna.
Det är inte möjligt.
Jag måste ha ett objektivt synsätt.
Ni är väl medvetna om att många av oss i det politiska livet utsätts för ogrundade anklagelser.
Jag kan inte acceptera ett klimat präglat av intolerans och misstänksamhet bara för att det finns rykten eller bara för att det förekommer angrepp i våra respektive länder.
Om det däremot finns bevis för oegentligheter kan ni vara förvissade om att jag kommer att vidta åtgärder.
Jag kommer nu till den grundläggande fråga där jag har en stark önskan att uttrycka vad jag känner, nämligen den institutionella frågan.
Mina damer och herrar!
Innan jag blev premiärminister var jag oppositionsledare.
Jag är också parlamentariker och har stor respekt för alla genuint demokratiska parlament och stor respekt för Europaparlamentet.
Under debatten har det dock framkommit att det finns en splittring i mer komplicerade frågor, särskilt frågan om Rocco Buttigliones portfölj.
Så är fallet; splittringen är ett faktum.
Vissa av er ber mig att ersätta Buttiglione och andra ber mig att inte ersätta honom.
Det fanns ingen gemensam ståndpunkt vid talmanskonferensen, snarare tvärtom.
Ni har skickat skrivelser till mig från samtliga utskott.
I Buttiglioneärendet har jag fått två skrivelser.
I den ena stod det att han förtjänade ert stöd och i den andra att han inte förtjänade det, sånär som på en röst.
Under dessa förhållanden måste jag hitta en balans.
För vår del har ni rätt att företräda alla Europas folk; jag vet detta, och jag respekterar det.
Jag har den största respekt för er.
Europeiska unionen kräver dock en svår balansgång.
Regeringarna har också rätt att företräda nationalstaterna, och jag själv – och kommissionen när den väl har tillsatts – måste tänka på det allmänna europeiska intresset.
Jag kan helt ärligt säga er att det var just genom att beakta det allmänna europeiska intresset, inte någon särskild medlemsstats eller väljargrupps intresse, som jag kom fram till bedömningen att den bästa lösningen var den jag har föreslagit er.
Jag har inte helt och hållet tillmötesgått dem som ville se en ommöblering, det skall medges, men jag har sträckt mig långt för att möta er oro, och jag har gett väsentliga garantier i själva sakfrågan som är grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och icke-diskriminering.
Jag anser att jag har varit mycket tydlig, och jag kan försäkra er att min kommission, om ni skänker den ert förtroende, kommer att vara den kommission som ligger längst framme när det gäller medborgerliga fri- och rättigheter och icke-diskriminering, vilket framgår av hur min kommission är sammansatt.
Mina damer och herrar!
För att vara helt uppriktig förväntade jag mig viss kritik, särskilt från dem av er som redan från början motsatte sig tillsättningen av mig.
Jag förväntade mig ideologiskt grundad kritik, men den enda kritik av min kommission som jag inte förväntade mig var anklagelsen om brist på engagemang för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering.
Att vi sätter dessa värden högt kan man se bara av att studera kommissionens sammansättning.
Jag måste därför be er att lita på mig, för jag har försökt hitta en balans.
Det är nödvändigt att försöka hitta en balans, inte bara en balans mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen, utan även en balans inom parlamentet.
Är de ledamöter som är kritiska mot mitt val säkra på att den andra sidan av kammaren kommer att stödja kommissionen om vi skulle efterkomma er begäran?
Efter alla överläggningar jag har haft, i synnerhet med ledarna för de politiska grupper som är företrädda här, är jag övertygad om att alla andra tillvägagångssätt kan komma att leda till en kris.
Jag är säker på att den krisen skulle kunna lösas.
I en demokrati kan alla kriser lösas.
Mina damer och herrar!
Jag vill dock fråga er om det är i sin ordning att de ledamöter som har det starkaste Europaengagemanget nu kan förena sina röster med extremister som inte vill ha något EU, ledamöter från extremhögern som är emot EU, folk som är helt emot att vårt europeiska projekt vidareutvecklas ...
Finner ni det inte märkligt att populister som för en ständig strid mot våra institutioners trovärdighet kan rösta mot kommissionen tillsammans med övertygade européer, vilket jag är säker på att de flesta av ledamöterna är?
Mina damer och herrar!
Det är min skyldighet att respektera principen om institutionell balans.
Jag har gjort stora ansträngningar för att beakta er rättmätiga oro, men jag måste med ett visst mått av ansvar säga er att den europeiska kulturen också är en toleransens och kompromissernas kultur.
Det handlar inte om att kräva att få allt man pekar på från motparten.
Jag vill inte ha någon kraftmätning med parlamentet eftersom jag är väl medveten om att ni företräder Europas folk, men vad jag kan säga till er är att vi måste gå framåt och mötas halvvägs i våra strävanden.
Det är vad vi måste göra.
Somliga var emot kommissionen från början och har nu hittat en möjlighet att vinna mer stöd.
Mina damer och herrar!
Jag vill emellertid säga till er att jag ärligt talat tror att det blir svårt att tala om seger för ena sidan och nederlag för den andra om denna kommission inte får det stöd som krävs.
Det skulle vara en svår stund för hela Europa.
Jag tror inte att vi helhjärtat skulle kunna ägna oss åt det vi behöver göra när det gäller harmoniseringen av Lissabonstrategin, debatten om budgetplanerna, sammanhållningen inom EU, att göra utvidgningen till en stor framgång, att inhämta Förenta staternas försprång eller ta en diskussion med Ryssland vid det toppmöte som planeras i november.
Jag tror att det vore negativt för Europa.
Jag har därför tagit mitt ansvar, och jag anser att alla andra nu skall ta sitt.
Jag kan dock helt ärligt säga er att ni kan räkna med att jag kommer att samarbeta med er i en kompromissvillig anda.
Jag vädjar till er att visa samma kompromissvilja för Europas bästa.
