# ID: svediakorp-gov449598
# author: Brok (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 341
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Under debatten har två saker klarnat för mig.
För det första råder det nog ingen tvekan om kommissionsordförande José Manuel Barrosos kvaliteter.
För det andra har vi i vissa fall blivit så till oss att vi inte längre lyssnar och inte längre klarar av att läsa texter i deras helhet.
Vi måste därför erkänna att Rocco Buttiglione har förklarat sig vara för icke-diskriminering och för att följa EU-stadgan om medborgerliga rättigheter och att han gör åtskillnad mellan moralkodex och rättslig kodex, något jag tror att vi alla kan skriva under på.
Jag har också noterat att den brist på teknisk sakkunskap som här har konstaterats hos några få kommissionärer i många fall tycks vara fullständigt irrelevant, möjligen under förutsättning att de har rätt politisk färg.
Hur som helst har den här frågan helt hamnat i bakgrunden i dagens diskussion.
Jag drar därför slutsatsen att det finns ett antal ledamöter som ser detta beslut som ett beslut om värderingar.
Det politiskt korrekta får ersätta värnandet om värderingar som grundar sig på religiös övertygelse.
Enligt min mening ankommer det inte på oss som parlament att göra en sådan bedömning.
Det är vårt jobb att bedöma vilken kunskap dessa människor har inom sitt politikområde, inte deras personliga trosuppfattningar.
Jag menar att det här är en viktig och avgörande aspekt som vi bör ha för ögonen.
Därför tror jag att vi måste vara lite mer toleranta och fördomsfria, i stället för att alla vara slavar under samma opportuna åsikt.
Den aspekten bör vi hålla i minnet.
Och mot bakgrund av det faktum att Barrosokommissionen faktiskt ger parlamentet ökat inflytande och uträttar ett bra jobb när det gäller utrikespolitiken, konstitutionen, utvidgningen – som behöver ny stimulans –, Europaparlamentets rättigheter och Lissabonprocessen, vill jag rikta följande vädjan till mina kolleger: fäll inte kommissionen på grund av olika åsikter om en persons värderingar.
