# ID: svediakorp-gov449342
# author: Morgantini (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 798
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag hoppas att dagens debatt endast utgör början på ett givande och nödvändigt samarbete mellan institutionerna och mellan parlamentsutskotten i en fråga av högsta vikt för utskottet för utveckling, det utskott som jag – inte helt välförtjänt kanske – har äran att vara ordförande för och som jag företräder i dag.
Sedan gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner inrättades 1971 har det blivit ett väsentligt instrument för EU: s utvecklingspolitik.
Jag vill också betona det goda rykte som Europeiska gemenskapen åtnjuter tack vare att man var först med att ta detta system i bruk 1971.
Systemet är i dag i praktiken fortfarande den största givaren när det gäller handelsmedgivanden till utvecklingsländer.
Vid granskningen av kommissionens meddelande utgick vi från principen att det huvudsakliga syftet med gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner är, och framför allt måste fortsätta att vara, att sträva efter ekonomisk och social utveckling i de berörda länderna i den anda av internationell solidaritet som bör vara vägledande för EU: s utrikespolitik.
I detta sammanhang välkomnar vi de målsättningar som fastställs i meddelandet, nämligen att förenkla systemen, inrikta förmånerna på de utvecklingsländer som bäst behöver dem och, framför allt, främja en hållbar utveckling.
Vi är väl medvetna om att dagens system måste genomgå betydande reformer om dessa mål skall kunna nås.
Vi kan emellertid inte bortse från att alla förändringar av det nuvarande systemet kommer att få betydande konsekvenser för de länder som det i dag omfattar.
Det kommer att finnas positiva effekter men också, såsom företrädare för olika länder påpekat, negativa effekter.
Det är därför som Europaparlamentet velat delta i reformprocessen redan från början, för att se till att hänsyn tas till farhågor, åsikter och synpunkter i de berörda länderna.
Som jag ser det är denna demokratiska nödvändighet av ännu större betydelse den här gången, när kommissionen uppriktigt sagt tyvärr inte i tillräcklig utsträckning har samrått med de berörda parterna innan den lade fram sina förslag.
Man måste å andra sidan ta hänsyn till att rådet vid sitt förra möte faktiskt såg till att samråda med Europaparlamentet.
De synpunkter jag ger uttryck för i dag, som ordförande för utskottet för utveckling, är därför endast preliminära, men de finns också med i det förslag som alla politiska grupper har ansett det lämpligt att underteckna.
Jag utgår därför från att dagens debatt ändå kommer att bidra till att bringa klarhet i ämnet och framför allt ge kommissionen möjlighet att ta hänsyn till några av våra krav i den förordning som kommissionärerna bör anta, troligen den 20 oktober.
Jag skulle alltså vilja be kommissionen att besvara de frågor vi ställt vid vår granskning.
Det är närmare bestämt tre frågor jag skulle vilja uppmärksamma: graderingsmekanismen, Allmänna preferenssystemet + och reformen av systemet med ursprungsregler.
När det gäller den första punkten välkomnar vi visserligen förenklingen av graderingsmekanismen, men kommissionens förslag om att grunda den uteslutande på marknadsandelskriteriet, och därmed bortse från alla utvecklings- och fattigdomsindikatorer, gör oss nästan bestörta.
Vi kan inte blunda för att en sådan ordning skulle kunna få mycket negativa följder för länder med stor export.
Utan att nödvändigtvis inta en fientlig hållning skulle vi därför tillsammans med kommissionen och rådet under de kommande månaderna mycket noggrant vilja undersöka förslagets konsekvenser och funktionssätt.
Vad beträffar det nya allmänna preferenssystemet +, som vi ser positivt på eftersom det stöder en hållbar utveckling, anser vi dock att det är nödvändigt att fastställa klara, tillförlitliga och samtidigt realistiska kriterier.
Vi efterlyser ett tydligt åtagande från kommissionens sida att ge det tekniska bistånd som krävs.
Sammanfattningsvis vill jag betona att ett av hindren för ett effektivt utnyttjande av systemet, som vi vet, har varit systemet med ursprungsregler.
Vi välkomnar därför en omfattande reform av systemet, så att den regionala tillväxten gynnas, även om vi hoppas att de goda avsikterna kommer att utmynna i konkreta initiativ: ett förslag alltså, och en genomgång av de system som tillämpas av andra länder.
Jag skall sluta här, väl medveten om att jag bara har tagit upp några få aspekter av detta svåra ämne, men jag hinner inte mer på den tid jag tilldelats.
I övrigt kommer jag med intresse att lyssna på min kollega i parlamentet, Enrique Barón Crespo, ordförande för utskottet för internationell handel, och givetvis de övriga parlamentsledamöterna, liksom de – förhoppningsvis detaljerade – svar som kommissionen och rådet kan tänkas ge.
Det är min uppriktiga förhoppning att vi skall kunna ha ett fruktbart samarbete som ger ett gott resultat.
