# ID: svediakorp-gov449288
# author: Vitorino, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 951
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Detta kommer förmodligen att bli mitt sista anförande i parlamentet som kommissionär med ansvar för rättsliga och inrikes frågor.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka parlamentet, särskilt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och dess ordförande Jean-Louis Bourlanges, som gett ett oavbrutet stöd till utvecklingen av dagordningen från Tammerfors under de senaste fem åren.
Min medverkan i dagens debatt är helt okomplicerad, eftersom jag egentligen bara behöver säga att jag välkomnar Jean-Louis Bourlanges resolutionsförslag, praktiskt taget i sin helhet.
Jag skulle således kunna slå rekordet i att hålla korta anföranden, vilket ni just talade om, herr talman, men om jag fattade mig så kort skulle jag skapa ett förfärligt prejudikat för mina kolleger i kommissionen.
Jag vill bara lägga till tre korta synpunkter.
Den första är den ni just syftade på, herr rådsordförande.
Jag anser nämligen att Europeiska rådet vid nästa möte bör högtidlighålla beslutet att artikel 67 i det nuvarande fördraget kan tillämpas fullt ut, vilket innebär att en rad frågor kan gå till omröstning enligt medbeslutandeförfarandet och majoritetsprincipen, något som fördragen redan nu tillåter.
Detta beslut kommer att stärka parlamentets politiska profil och bevara principen om demokratisk legitimitet, som är avgörande när det handlar om att införa bestämmelser på så känsliga områden som invandringspolitik, asylpolitik och politiska åtgärder som rör medborgarnas grundläggande rättigheter.
Jag välkomnar det nederländska ordförandeskapets initiativ i det avseendet och hoppas att de når framgång vid Europeiska rådets möte den 5 november.
Min andra synpunkt rör frågan om prioriteringar.
En flerårig femårsplan riskerar att bli alltmer lik en julgran – alla vill se lite av det som betyder mest för dem.
Programmet behöver en tydlig politisk profil, och den politiska profilen måste vara ett resultat av ett kritiskt antal prioriteringar som framställs på ett sådant sätt att människor kan förstå dem.
Jag menar att Jean-Louis Bourlanges har satt fingret på en öm punkt.
Det slår mig att den viktigaste prioriteringen just nu är att intensifiera samarbetet på operativ nivå – samarbetet mellan säkerhetsstyrkor, mellan polisstyrkor och mellan domstolar – i kampen mot terrorismen.
Vi kommer att bli effektiva först när vi lyckats bygga upp ett förtroendeklimat mellan de 25 medlemsstaterna, ett klimat som gör att säkerhetsstyrkorna kan samarbeta effektivare för att förebygga terrorattacker och bekämpa terrorism i allmänhet.
Den andra prioriteringen bör enligt min mening vara frågan om att införliva den lagstiftning som har överförts till nationell lagstiftning.
Under de senaste fem åren har en omfattande lagstiftning producerats.
Tidsfristerna för att införliva denna lagstiftning med den nationella rättsordningen i varje medlemsstat måste nu respekteras, och vi måste trygga de mekanismer som ser till att lagarna införlivas på ett bra sätt.
De nationella lagar som ger EU-lagarna en praktisk form måste med andra ord följa andan i EU-lagstiftningen och genomgå en nödvändig och lämplig kvalitetskontroll.
Herr talman, mina damer och herrar!
Enligt min mening är det viktigt att parlamentet förmedlar ett kraftfullt budskap till Europeiska rådets medlemmar.
Kommissionen har för egen del formulerat sina prioriteringar tydligt i det meddelande vi översände i juni i år.
Vi har haft möjlighet att gå djupare in på de här frågorna i dialogen med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och med utskottet för rättsliga frågor.
I den här slutdebatten vill jag därför upprepa att kommissionen – på grundval av de offentliga samråd som vi har genomfört och i processen med att lägga fram våra egna förslag – har kommit fram till att medborgarna har tre huvudsakliga intressen.
Det första är att man å ena sidan bör prioritera civil och kommersiell rättvisa, straffrättsligt samarbete och kampen mot terrorismen och å andra sidan gemensamma straffrättegångar som garanterar att den demokratiska rättsstatsprincipens värderingar följs samt förebyggande åtgärder för skydd av brottsoffer, särskilt offer för terrorism.
Det andra intresset är en stark önskan om att slutföra den andra etappen i utvecklingen av ett europeiskt asylsystem, som grundas på ett gemensamt förfarande och en gemensam stadga för erkännande av flyktingar och asylsökande.
Det tredje och sista är ett tydligt intresse för säkerhetsfrågor.
Medborgarna har visat att de inser mervärdet av EU i kampen mot terrorismen, men mycket återstår att göra för att påvisa att vissa gemensamma instrument som inrättats är viktiga, till exempel Europol och Eurojust, och att se till att de lagar som har antagits för kampen mot organiserad brottslighet och terrorism garanterar att alla människors grundläggande rättigheter och personuppgifter skyddas.
Herr talman!
Jag skall avsluta genom att säga att regleringen av den lagliga invandringen sannolikt är ett av de områden där de senaste fem åren har varit minst produktiva.
I den här frågan är det min bedömning att det kommer att dröja länge innan vi har skapat de förutsättningar som krävs för att kunna anta gemensam lagstiftning.
Men vi får inte lura oss själva: under de närmaste fem åren måste vi prioritera gemensamma bestämmelser och en gemensam rättslig invandringspolitik för Europeiska unionens länder.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill därför lämna er med budskapet att det nederländska ordförandeskapets erkända effektivitet och parlamentets högst väsentliga och välkomna bidrag övertygar mig om att det fleråriga programmet för de närmaste fem åren kommer att vidareutvecklas framgångsrikt av min efterträdare, som jag önskar all lycka med att bygga upp EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Tack så mycket.
