# ID: svediakorp-gov449287
# author: Donner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 800
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Tack, herr talman!
Jag vill också tacka er för er inbjudan till ordförandeskapet att diskutera det fleråriga programmet och rättsliga och inrikes frågor med er.
Kontakter har inte bara redan upprättats, utan det finns också en tillfredsställande nivå av intresse för ämnet.
Jean-Louis Bourlanges och Giuseppe Gargani närvarade till exempel vid det informella ministermötet (rättsliga och inrikes frågor) den 30 september och den 1 oktober, som helt och hållet ägnades åt det fleråriga programmet.
Ordförandeskapet har naturligtvis tagit del av det betänkande som Jean-Louis Bourlanges som föredragande har utarbetat för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Som jag redan talat om för rådet ger denna förberedelse oss möjligheten att distansera oss själva något från nuvarande farhågor och beakta situationen på medellång sikt.
Ordförandeskapet anser att de centrala frågorna är: ” Vad bör vi i Europeiska unionen kunna uträtta om fem år? ” eller ” Hur bör området med frihet, säkerhet och rättvisa se ut om fem år för att det skall uppfylla våra medborgares krav vid den tidpunkten? ”
Den senare frågan är avgörande.
Området finns ju till för medborgarnas skull, och inte tvärtom.
Om man går tillbaka till de diskussioner som ägt rum i rådet och till Bourlanges-betänkandet, är det uppenbart att rådet och Europaparlamentet på det hela taget uppmärksammar samma frågor.
Jag kan följaktligen tala om för er att de förslag om politiska riktlinjer som för närvarande överlämnas för diskussion inom ordförandeskapet rör ett stort antal av de frågor som nämns i resolutionen.
Det är förvisso viktigt att vi på detta sätt vederbörligen kan beakta denna resolution när vi når de avslutande skedena.
Jag vill inte föregripa den här diskussionen.
Hittills har bara ett informellt möte ägt rum.
Jag vill dock i detta sammanhang hänvisa till frågor såsom en utökad räckvidd för medbeslutandeförfarandet, medborgerliga rättigheter, utbildning av polis- och rättsmyndigheter, ömsesidigt erkännande och, i samband med detta, gemensamma miniminormer, beredskapsplaner, förstärkning av Europol och Eurojust och också frågorna om immigration, bekämpning av olaglig immigration, asyl, repatriering och gränskontroller.
Dessa frågor tas också upp i resolutionen.
Förebyggande och bekämpning av terrorism är naturligtvis också en punkt på dagordningen.
Även om terrorism för närvarande är ett akut hot, vilket jag också sade i rådets inledningsanförande, kan samarbetet inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte bygga på det.
Samarbetet måste i stället bygga på de positiva intressen och det mervärde som det medför.
Vad resolutionen beträffar skulle jag vilja nämna ytterligare en punkt, nämligen den föreslagna utvidgningen av EG-domstolens domsrätt.
Ordförandeskapet har avsiktligt inte godkänt den punkten, eftersom det vore oansvarigt med den redan ökade arbetsbördan till följd av utvidgningen att nu med en gång öka domstolens arbetsbörda ytterligare genom domsrätt för samtliga rättsliga och inrikes frågor.
Som ni alla vet tar förhandsavgöranden för närvarande över två år.
Genom att godkänna besluten på asylområdet och möjligen också på brottmålsområdet, kan förhandsavgöranden begäras i aktuella politiska frågor när det gäller tolkningen av gemenskapsdirektiven.
Det är oacceptabelt att dessa förfaranden dröjer två år när det gäller rättsliga förfaranden som rör människor som hålls häktade under tiden.
I det konstitutionella fördraget tas sådana omständigheter i betraktande genom att man i artikel III-369 betonar att fall som rör häktade personer eller utländska medborgare i förvar skall behandlas omgående.
Följaktligen är ordförandeskapet av den åsikten att ytterligare åtgärder krävs för att göra det möjligt för domstolen att tillämpa denna bestämmelse.
Detta krav har också nämnts i utkastet till slutsatser.
Det är därför inte en fråga om huruvida utvidgningen av domstolens domsrätt kommer att förkastas eller inte, utan snarare om att göra ett annat val med hänsyn till prioriteringarna.
Jag har för övrigt med stort intresse tagit del av vad som sägs i resolutionen om beslutsfattande genom kvalificerad majoritet på de områden för vilka detta redan föreskrivs i föregående fördrag.
Vissa förslag går i en riktning som förvisso får stöd av Nederländerna och det nederländska ordförandeskapet, och jag hoppas att det kommer att vara möjligt för rådet (rättsliga och inrikes frågor), och möjligen för Europeiska rådet i ett senare skede, att ta ett viktigt steg i den riktningen.
Diskussionerna om utkastet till slutsatser kommer att äga rum under de kommande veckorna.
Avsikten är att rådet (rättsliga och inrikes frågor) skall nå en politisk överenskommelse den 26 oktober om hela paketet, utifrån vilken Europeiska rådet kommer att slutföra ärendet den 5 november.
Jag kanske kan få avsluta mitt inledningsanförande här.
