# ID: svediakorp-gov449278
# author: Wiersma (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 578
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Allt sedan det förklarade sig självständigt 1991, har Georgien haft stora problem med att garantera suveräniteten över hela sitt territorium.
Mycket snabbt har separatiströrelser i Sydossetien och Abchazien genom väpnade konflikter lyckats stoppa centralmaktens kontroll över viktiga delar av landet.
Trots i stort sett oupphörliga försök av både FN i Abchazien och OSSE i Sydossetien att nå en fredlig politisk lösning, har det hittills inte skett särskilt stora framsteg.
Den fortsatta existensen av dessa konflikthärdar utgör ett permanent hot mot stabiliteten i Georgien.
De strider som utbröt i Sydossetien i augusti är en träffande illustration av detta, på samma sätt som det olagliga s.k. presidentvalet i Abchazien, som äventyrar demokratiutvecklingen i Georgien.
Om vi nu fortsätter med dagens ämne, vill jag göra ytterligare ett par kommentarer om EU: s roll.
Vi stöder den linje som angetts av Javier Solana och kommissionär Chris Patten, och andra ledamöter i kammaren kommer utan tvekan att göra mer djupgående kommentarer.
Efter det att åtta nya medlemsstater från Centraleuropa gick med i EU har grannstaternas problem, särskilt när det rör de stater som tidigare var en del av Sovjetunionen, kommit mycket närmare oss.
I och med Rumäniens nära förestående anslutning kommer den kvardröjande konflikten med Moldavien om avskiljandet av Transnistrien att utgöra ett fortsatt hot mot säkerheten och stabiliteten vid en av EU: s nya yttre gränser.
Jag kan försäkra er att läget i Transnistrien är mycket likt det i Georgien.
Denna utveckling ger oss inget annat val än att följa det som händer i de omkringliggande länderna mycket noggrannare.
EU måste axla ett mycket större ansvar i mycket högre grad än tidigare för att kunna stärka demokratin och stabiliteten i dessa länder.
Det är naturligtvis så att plötsliga konflikter och ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna i våra grannstater utgör ett hot mot stabiliteten och demokratin även i EU: s medlemsstater.
Slutandet av partnerskaps- och samarbetsavtal och kommissionens utarbetande av en strategi för de nya grannstaterna och de handlingsplaner som följde var ett första steg i riktning mot att axla detta större ansvar.
På den socialdemokratiska gruppens vägnar vill jag uppmana kommissionen och rådet att utan dröjsmål omsätta dessa initiativ i konkreta åtgärder, både när det gäller att stärka demokratin och en djupgående reformering av den ekonomiska och sociala politiken i de berörda länderna.
EU: s ansvar måste emellertid bli ännu mer långtgående.
Det måste också omfatta ett större deltagande i sökandet efter en fredlig lösning av konflikterna i Sydossetien och Abchazien, och inte bara där utan även i Transnistrien och Nagorno-Karabach.
EU kan inte klara av att göra detta på egen hand.
Man måste försöka samarbeta med Ryssland, men den ryska regeringen måste också sluta att spela en dubbelroll i många av dessa konfliktområden; det är oacceptabelt att Ryssland fungerar som medlare samtidigt som landet tar parti för och stöder en av parterna i konflikterna, antingen det rör sig om Transnistrien eller Georgien.
För EU handlar detta inte om att knuffa bort Ryssland från denna del av Europa och utvidga sina egna geostrategiska intressen i östra Europa.
EU har – då detta är möjligt tillsammans med Ryssland – intresse av att upprätta fred, stabilitet samt ekonomisk och social utveckling vid eller nära sina gränser.
Tack så mycket.
