# ID: svediakorp-gov449269
# author: Solana, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 935
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag börjar med att helt kort svara på de senaste kommentarerna från min gode vän Hannes Swoboda.
De fyra punkter jag har tagit upp kräver utan tvekan båda parternas deltagande, inte bara den palestinska myndighetens – som måste delta – utan även Israels deltagande.
Det är därför vi arbetar i denna riktning.
Men vi anser ärligt talat – för att svara på den fråga som Emilio Menéndez del Valle ställde för en liten stund sedan – att det inte räcker med ord, utan att vi måste lägga fram initiativ och försöka att handla.
Vi skall försöka att göra det.
Det jag har lagt fram i eftermiddag är ett mindre program – inte litet när det gäller bredden, utan djupet – som går i samma riktning som vårt grundläggande mål: att genomföra färdplanen och att detta sker i rätt tid, inte inom de närmaste 100 åren.
Ni kan vara säkra på att vi kommer att göra allt vi kan.
Jag vill också betona att tillbakadragandet från Gazaområdet, om det genomförs inom ramen för färdplanen, är något som vi stöder och som skulle vara bra.
Det skulle vara bra om Knesset antog lagen som möjliggör ett tillbakadragande av bosättningarna och en finansiering som gör det möjligt för dem som bor där att flytta därifrån.
Tidigare fick de hjälp med finansieringen så att de kunde skapa bosättningarna.
Om vi inom två veckor lyckas få en lag antagen som åstadkommer det motsatta, kommer det att bli en framgång för Gazaområdet och för Västbankens framtid.
Vi får se om detta sker inom de närmaste dagarna.
Kommer man att få tillräckligt med röster för att kunna genomföra det?
Jag tror det, eftersom Israels arbetarparti i detta fall kommer att stödja premiärminister Ariel Sharon så att denna lag kan genomföras.
Jag skulle emellertid vilja se att de fyra punkter som jag har nämnt erhåller deltagande, stöd och förståelse från palestinierna och den israeliska regeringen.
Jag vill emellertid också betona att jag har talat om något annat; vi kan inte bara fortsätta med en steg-för-steg-process.
Jag menar att vi måste vidta djärvare åtgärder och börja fastställa de slutliga parametrar som de två parterna måste komma överens om.
För att nå detta mål är det naturligtvis mycket viktigt att det finns en samtalspartner som godtas av båda parter.
Det är därför det stöd som vi skall ge till palestinierna är så viktigt, så att de under rådande omständigheter verkligen kan hitta lösningen för inrättandet av en stabil och representativ palestinsk myndighet som kan fungera som en praktisk samtalspartner med Israel.
Vi skulle kalla detta rationalitet.
Det irrationella synsättet skulle vara annorlunda.
Det gör mig ont att säga att irrationaliteten kan vinna över rationaliteten.
Vi har tyvärr sett detta vid ett flertal tillfällen.
Vi politiker måste fortsätta att stödja rationella åtgärder.
Om de personer som bär ansvaret för ledningen av andra länder olyckligtvis inte känner på samma sätt, måste vi försöka hitta bästa möjliga sätt att arbeta under dessa förhållanden.
Jag vill bara säga tre saker till.
För det första har jag inte försökt att undvika att tala om den regionala frågan.
Jag ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid för att diskutera alla regionala frågor.
Det är utan tvekan så att Irakfrågan, Iranfrågan och alla de frågor som ledamoten har tagit upp är prioriterade på vår dagordning.
Jag anser att detta inte är rätt dag att ta upp dem och jag har därför inte gjort det.
För det andra ville jag med största respekt säga till min gode vän att jag inte har gjort några vädjanden om god vilja.
Vi är inte någon välgörenhetsorganisation.
Vi är politiker som vill att problemen skall lösas.
Vid slutet av mitt tal gjorde jag en vädjan av moralisk karaktär, men resten var fullt av konkreta, specifika åtgärder, som – om de omsätts i praktiken – borde leda till positiva resultat.
Slutligen vill jag försvara min personlige företrädare och hela Europeiska unionens företrädare, Marc Otte, och jag uppmanar Emilio Menéndez del Valle att läsa alla hans kommentarer.
Fru talman!
Om jag får byta ämne, tror jag att detta är sista gången jag kommer att vara i denna kammare, i Europaparlamentet, med min gode vän kommissionär Chris Patten.
Vi har arbetat ihop i fem år.
Många av er som sitter här i dag trodde att vi båda två skulle sköta vårt arbete katastrofalt illa, vilket skulle förvärras genom att vi arbetade tillsammans.
Det har nu visat sig att det har blivit helt och hållet tvärtom och vi har visat att två plus två inte nödvändigtvis blir fyra, utan faktiskt kan bli sex.
I detta sammanhang anser jag att vi måste tacka Chris Patten för hans samarbete och i synnerhet för hans intelligens.
Hans sunda förnuft och hans intelligens har gett oss alla en lektion i goda rutiner – åtminstone mig, Chris Patten – och jag hoppas att era råd från Oxford kommer att fortsätta att nå oss genom radiovågorna, genom Internet, genom era ord, böcker och på alla möjliga sätt – jag hoppas bara att de fortsätter att nå oss.
Tack skall ni ha, Chris Patten, för ert samarbete under de gångna fem åren.
Vi kommer inte att glömma er.
