# ID: svediakorp-gov449183
# author: Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 332
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Efter krigen mot turkarna uppstod något man skulle kunna beskriva som ett Europa i miniatyr i Vojvodina och det var framgångsrikt.
I århundraden har det varit ett hem för drygt ett dussin folkgrupper som har levt tillsammans, ibland ganska fredligt, ibland mycket fredligt.
Det var inte bara polacker, rutener, tyskar, ungrare och tjecker, utan också kroater och slovener, som slog sig ned där för länge sedan och som har levt i samförstånd.
Jag kan tillägga att det var serberna i Vojvodina som bidrog mycket till toleransen i denna region.
Problemet är av ett helt annat slag.
Det är att Milosevic med våld berövade Vojvodina dess självbestämmande för att säkra en majoritet i Jugoslaviens gemensamma presidentråd och att våg efter våg av människor som ryckts upp med rötterna och fördrivits från andra delar av Serbien slog sig ned här, och därmed rubbade den komplexa etniska balansen, och att de hittills har varit socialt och politiskt marginaliserade, oförmögna att rota sig ordentligt.
Det är därför en tydlig distinktion måste göras mellan orsak och verkan.
Vi kan inte lösa problemet utan att bygga upp demokrati och rättsstatliga principer, autonomi och samexistens i Vojvodina.
Vi måste stödja ungrarna, men även de andra minoriteterna.
Vi måste också berätta för de sedan länge etablerade serberna i Vojvodina att vi är medvetna om allt gott som de har gjort för denna region med alla dess folkslag, att denna politik inte är antiserbisk, utan att vårt syfte, i Vojvodinas värld av många och skilda kulturer, är att återskapa den typ av samexistens som rådde i århundraden.
Det kan bara ske om vi intar en fast hållning mot de extremistiska elementen och dessutom berättar för regeringen i Belgrad att det är utifrån deras sätt att hantera detta som vi kommer att bedöma hur redo de är att närma sig EU.
