# ID: svediakorp-gov449154
# author: Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 249
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Tillintetgörandet av Bathregimen, den enda sekulära politiska kraften i Irak, var ett brottsligt misstag.
I dag är Irak i händerna på små och okontrollerade islamiska grupper.
Sedan Georges Malbrunot och Christian Chesnot togs som gisslan har även Frankrike dragits in i det gungfly som Irak utgör.
De som kidnappade den franska gisslan kräver inte ett tillbakadragande av trupper, eftersom den franska regeringen vägrade att delta i kriget.
Terroristerna, som tillhör ” Islamiska armén i Irak ”, vill ha mera.
Genom att uppmana Frankrike att ompröva en av sina lagar kräver de att vårt land avsäger sig rätten att fritt utöva sin suveränitet.
Detta krav har ställts, eftersom de tror att vårt land, som är hemvist för sex miljoner muslimer, skall underordna sina lagar under sharia.
Detta är resultatet av 40 års massiv och okontrollerad invandring.
De förhandlingar som har förts mellan medlemmar av det franska rådet för muslimsk tro och irakiska ledare, och som har varit föremål för en omfattande medieövervakning, utgör ytterligare bevis för hur principen om särskild behandling av ” dhimmi ” utvecklas.
Jacques Chirac och herr Raffarin, som vägrar att erkänna Frankrikes kristna rötter under förevändning av sekulariseringen, har skickat medlemmar av islamiska organisationer att agera som ambassadörer.
Christian Chesnot och Georges Malbrunot är offer för ett annat slags gisslantagande; det som Frankrike gör sig skyldig till genom dess invandringspolitik.
