# ID: svediakorp-gov449105
# author: Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,239
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag har flera roller denna morgon så jag ber om ursäkt för förvirringen.
Först och främst, på ordförandens i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Karl-Heinz Florenz, vägnar skulle jag formellt vilja ta upp den muntliga frågan om EU: s strategiska mål för CITES-konventionens 13: e möte.
Mer specifikt, vilka strategiska huvudmål har EU vid den kommande konferensen med parterna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter – CITES – som skall äga rum i Bangkok, Thailand, den 2 – 14 oktober 2004?
Jag är också här i stället för John Bowis, vår samordnare, och skulle vilja göra mitt inlägg på PPE-DE-gruppens vägnar när jag ändå står här, hellre än att tala igen efter kommissionären.
CITES är ett internationellt skyddsavtal om handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, som har tillämpats i EU genom EU: s ännu striktare förordningar om handel med vilda djur och växter.
Det finns dock ett starkt behov av att samordna de 25 medlemsstaternas brottsbekämpande organ på ett bättre sätt, särskilt nu när våra landgränser, efter utvidgningen, har utökats med över en tredjedel till mer än 3 000 km och på grund av det kända sambandet mellan den betydande, om än svårbestämbara, illegala handeln med vilda djur och växter och den organiserade brottsligheten.
EU: s efterlevnadsgrupp, som har inrättats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 338 / 97, behöver ses över inom en tämligen snar framtid.
Den behöver effektiviseras avsevärt: vi behöver en systematisk sammanställning över den illegala handeln med vilda djur och växter för att fastställa antalet beslag och förverkanden.
Allt detta måste lagras i en databas så att informationen kan delas mellan all personal inom brottsbekämpande myndigheter i hela EU.
Jag vill betona min och min grupps oro över bristen på ordentlig tillsyn över och assistans till de brottsbekämpande organen på det här synnerligen viktiga området.
CITES reglerar handeln med omkring 30 000 arter av växter och djur.
EU är en betydande laglig marknad.
Som exempel kan nämnas att under de fem åren fram till 2001 har importen till EU bestått av bl.a.
5,4 miljoner levande fåglar, vilket motsvarar 87 procent av den globala handeln, med Portugal och Spanien som största importörer; över en miljon levande kräldjur, vilket motsvarar 16 procent av den globala handeln, med Spanien och Tyskland som största importörer; sju miljoner levande kaktusväxter och 15 miljoner levande orkidéer, som huvudsakligen gick till Nederländerna; och 383 ton störkaviar, 40 procent av den globala handeln, som huvudsakligen gick till Frankrike och Tyskland.
I juli 2004 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut om de ståndpunkter som gemenskapen skall anta när det gäller vissa förslag som har lämnats in till det 13: e mötet i konferensen för parterna i konventionen.
Arbetsgruppen för internationella miljöfrågor, vilken består av vetenskapliga experter och förvaltningsexperter från medlemsstaterna, har diskuterat detta förslag på ett antal möten.
Såvitt jag förstår kommer det avslutande mötet att äga rum i dag.
Det skulle ha varit bra om vi inför denna debatt hade vetat resultatet av det avslutande mötet, men tyvärr har jag inga upplysningar om detta och det går förmodligen inte att få fram sådana.
När det gäller själva CITES har bilaga I reserverats för de allvarligt utrotningshotade arterna.
Internationell kommersiell handel med exemplar av dessa arter som tagits ur sin naturliga miljö är förbjuden enligt bilaga I.
I bilaga II finns de flesta arter som regleras av kommissionen.
Reglerad kommersiell handel med dessa arter är tillåten, men sådan handel får inte hota de berörda arternas överlevnad.
Det är faktiskt endast bilaga I och II som måste sanktioneras av partskonferensen inom detta område.
Låt mig övergå till några av de specifika punkterna i föreliggande resolution, som jag välkomnar i stort även om jag finner den tämligen lång och mångordig.
Jag stöder dock helhjärtat resolutionen, och det gör även PPE-DE-gruppen, möjligen med ett par invändningar.
Först och främst kommer PPE-DE-gruppen att ha en fri omröstning om punkt 3, eftersom det har begärts.
Jag kommer själv att stödja punkt 3 och jag kommer att upplysa min grupp om detta, men det finns de som oroas över den.
Vår grupp kommer dessutom att ha en fri omröstning om punkt 7, första strecksatsen, om afrikanska lejon.
Jag kommer att rösta mot det, och jag kommer strax att förklara varför.
När det gäller punkt 5 behöver jag vägledning från kommissionen.
Den välkomnar ett förslag från Australien att lista vithajen i bilaga II till CITES med nollkvot på grund av försiktighetsprincipen.
Som jag har förstått det, och jag skulle vilja få det bekräftat, har förslagsställarna – australierna – nu dragit tillbaka förslaget om nollkvot.
Därför kan det, som det nu är skrivet i vår resolution, verka som att det inte hänger ihop.
Vi borde kanske avsluta frågan genom att välkomna förslaget från Australien att lista vithajen i bilaga II till CITES, punkt och slut.
Andra kanske kan propagera för att återinföra nollkvot om de så önskar, men som det står nu hänger det inte ihop.
När det gäller frågan om vithajen har gemenskapen i regel förordat listning i bilaga II men avvisat nollkvot av lagliga och vetenskapliga skäl.
Jag stöder försiktighetsprincipen, men jag stöder inte ” förhindrandeprincipen ”.
I allmänhet tycker jag att man skall belöna de stater som har gjort stora ansträngningar när det gäller bevarande.
Det vi gör får inte försvaga CITES ’ trovärdighet.
Varje beslut vi fattar, även som parlament, oavsett vad kommissionen och andra kanske beslutar, måste vara vetenskapligt grundat för att garantera CITES ’ trovärdighet.
Det är den allmänna inriktningen för vår ståndpunkt i dessa frågor.
Detta gäller i stor utsträckning punkterna om den svarta noshörningen och leoparden.
Förslaget om afrikanska lejon är bristfälligt från vetenskaplig synpunkt, och utbredningsstaterna, där populationen av lejon är stabil eller ökar, motsätter sig detta starkt.
Jag har en öppen hållning i fråga om detta.
Jag hoppas att vi kan hitta en kompromisslösning med utbredningsstaterna.
Men vi får inte undergräva konventionens trovärdighet genom att i denna fråga stödja förslag som är bristfälliga ur vetenskaplig synvinkel.
Även om det är en fri omröstning kommer jag att föreslå att vi röstar mot i hopp om att vi når en kompromiss i denna fråga.
När det gäller Irrawaddydelfinen medger jag att förslaget har vissa kvaliteter.
Jag lutar åt att stödja det, men de vetenskapliga och praktiska tvivlen består.
Som sagt, jag hoppas att vi på riktiga vetenskapliga grunder och genom korrekt användning av försiktighetsprincipen, som inte är en ” förhindrandeprincip ”, kommer att kunna tillvarata utrotningshotade arter såsom vi borde.
Resten av världen kommer att följa EU-25: s agerande vid partskonferensen.
Det handlar inte bara om våra 25 röster, utan om de ytterligare röster som vi kommer att få med oss bland de 166 parter som röstar om dessa frågor.
