# ID: svediakorp-gov449004
# author: Hökmark (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 291
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja börja med att säga en sak, låt oss se till det som är det riktigt viktiga i Europas ekonomi, och det är att vi idag har låg inflation och låga räntor i hela den europeiska ekonomin.
Det är lätt att titta tillbaka på 70-talet och se hur det var då, för då hade vi hög inflation, hög arbetslöshet och regeringar som spädde på sina budgetunderskott.
Tack vare tillväxt- och stabilitetspakten har vi en gemensam kod och ett gemensamt kriterium som har motverkat detta.
Det som är det paradoxala är att vi har denna debatt i dag delvis därför att stabilitetspakten har fungerat som den skulle.
Den har satt ett politiskt tryck på de länder som ökar sina underskott och är därigenom av intresse för oss alla oavsett om vi har euro eller ej, oavsett om vi är med i den monetära unionen eller ej.
Det som är det grundläggande problemet i europeisk ekonomi och som påverkar bilden av stabilitetspakten är att alltför många länder har ekonomier som inte är flexibla och som inte klarar av att hantera underskottssituationen i sämre tider.
Där vill jag säga att det finns en direkt länk mellan stabilitetspakten och Lissabonprocessen, därför att antingen har vi en flexibilitet som utvecklas i medlemsstaternas nationella ekonomier, som ger dynamik och tillväxt, eller som ger flexiblare tolkning av reglerna, men vi löser inte Europas problem genom att införa andra regler.
Därför vill jag vädja till kommissionen att oavsett hur kriterierna skall se ut så måste de vara objektiva och tydliga.
I förändringen ligger inte lösningen, utan lösningen ligger i reformen av den europeiska ekonomin.
