# ID: svediakorp-gov449000
# author: Zalm, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 807
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag är mycket tacksam för att ni har gett mig tillfälle att säga några ord.
Jag ber om ursäkt för att jag gick tidigare, men problemet är att jag inte bara är rådsordförande och Nederländernas finansminister, jag ersätter också premiärministern för tillfället, eftersom han är på sjukhus.
Jag har många förpliktelser att fullgöra.
Efter att ha lyssnat till alla anföranden är det tydligt att det finns många olika uppfattningar i parlamentet.
Det förvånar mig inte.
Kanske kan vi nå något slags samförstånd här.
Som rådsordförande måste jag vara väldigt försiktig med att uttrycka mina åsikter, eftersom jag inte har haft tillfälle att kontrollera om alla mina 24 kolleger instämmer i mina svar på vissa av de yttranden som gjorts.
Låt mig välja några ämnen.
Allra först det som flera talare har frågat, varför har vi haft problem med pakten?
Det grundläggande misstaget i det förflutna har varit att vi inte har använt de goda tiderna till konsolidering.
Jag tror att både Hans-Gert Poettering och Wolf Klinz nämnde något om detta.
Mina kolleger i Frankrike och Tyskland har också kommit fram till att de inte skulle ha sprängt treprocentsgränsen om de hade haft överskott eller varit i balans innan nedgången startade och att alla dessa problem då aldrig skulle ha uppstått.
Jag menar att det är en viktig insikt.
De som nu kritiserar pakten för dess stelhet är förmodligen inte samma personer som förordade en mer långtgående konsolidering när det var goda tider.
Kanske tyckte de att de goda tiderna var så trevliga att vi till och med kunde göra av med mer än regeringarna hade planerat.
Det är åtminstone min erfarenhet.
Vi måste vara konsekventa under hela konjunkturcykeln.
Om vi konsoliderar ordentligt i goda tider kan vi vara mer avslappnade när konjunkturcykeln vänder nedåt.
Stabilisering under hela cykeln – det är en av de lärdomar som har dragits.
Jag hoppas, och är övertygad om att även ni gör det, att vi nu befinner oss i början av cykelns uppåtgående del.
Om vi använder tiden väl så kommer den oundvikliga nedgången inte åter att ge oss de problem som vi har stött på tidigare.
Det behövs ingen ändring av paktens text i det hänseendet.
Som några talare sade är stabilitets- och tillväxtpakten inte en lösning på allting.
Vi har även Lissabonprocessen.
Jag anser inte att det måste finnas en motsättning mellan stabilitetspakten och Lissabonprocessen.
Martin Schulz talade om denna motsättning.
Personligen anser jag inte att låga underskott, dvs. att underskotten inte var höga nog, är det verkliga problemet när det gäller bristen på tillväxt i EU.
Vi måste se på de nödvändiga reformerna och även fastställa rätt prioriteringar i våra budgetar, så att vi verkligen använder pengarna inom budgetens ram och satsar på de frågor som är viktiga för Lissabonprocessen.
Jag måste påpeka att om vi skulle se mindre allvarligt på underskott så skulle räntebetalningarna gradvis tränga undan andra utgifter, såsom utgifter för forskning och utveckling samt utbildning, som vi alla värnar om.
På medellång och lång sikt är högre underskott med säkerhet inte en lösning för något Lissabonmål.
De kan till och med stå i konflikt med Lissabonmålen.
Några av er är lite rädda för ett differentierat synsätt, att vi inte skulle behandla alla länder lika och tillämpa tydliga kriterier.
Vi diskuterade detta i rådet och konstaterade att det behövs ett regelbaserat system för framtiden.
Några frågor gällde den gyllene regeln.
Som sådan är den gyllene regeln ett procykliskt system.
Den användes på 1800-talet i många länder.
Jag tror inte att den skulle vara bra för ekonomin i dag.
Andra frågor ställdes om Jean-Claude Junckers roll.
Han kommer att vara eurogruppens ordförande.
Det finns vissa fördelar med att ha en ordförande med ett längre mandat, en ordförande som också blir gruppens ansikte gentemot omvärlden, till exempel i G-7.
Om medborgarna ser en ny finansminister komma från eurogruppen var sjätte månad ger det inte ett särskilt starkt intryck.
En sådan ordförande kan också organisera och planera för längre tid än bara sex månader.
Jag hoppas att vi under de kommande veckorna och månaderna kan arbeta vidare med denna fråga.
Som jag sade är kommissionens förslag en bra utgångspunkt för diskussion.
Förslagen kommer sannolikt inte att godtas rakt av, men jag tror inte att kommissionen någonsin räknade med det.
Det finns redan en viss grund för samförstånd i det dokument jag har lagt fram för er i dag.
Jag hoppas att vi kommer att nå fullt samförstånd om en funktionell pakt som verkligen genomförs.
