# ID: svediakorp-gov448983
# author: Letta, Enrico (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, herr minister, mina damer och herrar!
Bland Prodikommissionens slutliga initiativ är den föreslagna reformeringen av stabilitets- och tillväxtpakten ett av de viktigaste i en tid av osäkerhet i Europeiska unionens ekonomi.
De beslut som har fattats under de senaste åren har säkrat stabiliteten och hållit inflationen i schack, men tillväxten har förblivit låg och det finns inga tvingande bestämmelser för genomförande av Lissabonmålen.
Tillväxten i Europa måste återigen öka i kvalitativa termer till minst 3 procent.
Reformeringen av pakten kan vara ett av de medel som hjälper oss ur den ekonomiska avmattningen.
Kommissionens förslag, som har lagts fram i kammaren av Joaquín Almunia, är en bra utgångspunkt, men måste förbättras.
Medlemsstaterna måste utveckla denna debatt till en verkligt djupgående diskussion, i likhet med den som ägde rum i samband med Maastrichtfördraget.
Diskussionen bör struktureras omkring tre huvudpunkter.
Den framtida pakten bör först och främst ” lissaboniseras ”, vilket ger större tyngd till alla de kriterier som kopplas samman med strukturella reformer, innovation och investeringar i forskning och utveckling.
Förslagen rörande den gyllene regeln bör användas återigen, men med begränsningen att investeringar utöver de tre procenten bör genomföras och förvaltas på gemenskapsnivå, och de bör inte urarta till en marknad bara för de olika ländernas intressen, som Wolf Klinz just har sagt.
För det andra, när det gäller skulder, måste trenden vara det avgörande kriteriet, inte beloppet.
För det tredje behövs ett klargörande när det gäller den trovärdighet som kommissionen vill att pakten skall ha, eftersom pakten hamnade i en allvarlig kris genom Ekofinrådets beslut i november och genom konstitutionens slutliga text om maktbalansen mellan Ekofinrådet och kommissionen, i vilken man gynnar de nationella regeringarna mer än vad som gjordes i konventets text.
Avslutningsvis måste jag påpeka att hela frågan förmodligen blir akademisk om man inte hittar någon lösning på det politiska problemet med paktens trovärdighet och på medlemsstaternas vilja att följa paktens bestämmelser.
