# ID: svediakorp-gov448982
# author: Van den Burg (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 624
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill också gratulera Joaquín Almunia, som har gjort ett tappert försök att andas nytt liv i den strandade stabilitets- och tillväxtpakten.
Jag vill också gratulera, och tacka, Ekofinrådets ordförande Gerrit Zalm till att han faktiskt inte dröjt kvar i det förgångna, och i likhet med Joost Lagendijk vill jag inte heller vara den som skall lösa gamla frågor.
Vad jag hoppas är emellertid att han inte bara handlar utifrån ett egenintresse och på grundval av taktiska överväganden, utan att – när det gäller innehållet – han nu också är övertygad om att det ekonomiskt sett är viktigt att lägga mer betoning på paktens tillväxtdel.
Jag vill också påpeka att min grupp verkligen uppskattar att ni har visat att ni vill fortsätta diskussionen med vårt utskott för ekonomi och valutafrågor.
Jag anser att det är viktigt för oss i Europaparlamentet att delta även i detta sammanhang.
När det gäller innehållet är det tydligt att min grupp är positiv till den riktning som kommissionen tar genom sitt dokument.
Vi har alltid uppmanat till en bättre balans mellan tillväxt- och stabilitetsmålen.
Vi vill se ett stopp för konflikten mellan, å ena sidan, ambitiösa mål inom Lissabonstrategin och, å andra sidan, budgetnormer som har satts för lågt under en längre lågkonjunktur för att man skall kunna investera i förnyad ekonomisk tillväxt.
Det är absurt, som t.ex. i Portugal, att utgifterna för forskning, utveckling och utbildning skärs ned i stället för att höjas, och att Grekland straffas – ytterligare ett land som överskridit sin budget – i samband med dessa fantastiska olympiska spel som vi alla njöt så mycket av.
Jag kan även ge exempel från mitt hemland på diskussionen med lokala myndigheter om det sätt på vilket de tillåts att finansiera investeringar genom att ta reserverna i anspråk.
Detta skulle vara positivt för tillväxten om det inte vore för det faktum att de skulle drabbas av ett investeringsförbud om budgetunderskottet överskred 3 procent, vilket är absurt på detta stadium.
Min grupp stöder därför en tillväxtpakt som är mer precist formulerad.
Jag skulle vilja föra fram två delar på detta stadium.
För det första vill jag gärna höra era åsikter om den gyllene regeln.
Som ni vet förespråkar man i Förenade kungariket – av alla platser, ett land utanför euroområdet – mycket kraftfullt att det skall göras en åtskillnad mellan löpande användning av budgetmedel och användning av budgetmedel för investeringar.
Er invändning har alltid varit att man inte kan sätta någon klar gräns i detta sammanhang.
Min vädjan skulle inte vara att vi även överlämnar detta ärende till de enskilda finansministrarna, utan i stället att vi faktiskt utröner om vi inte kan komma fram till gemensamma standarder genom Lissabonmålen, de allmänna ekonomiska riktlinjerna och förhoppningsvis också snart genom åsikterna i Wim Koks högnivågrupp.
Mitt argument är att vi sedan kan omvandla dessa många fina åtaganden i samband med Europeiska rådet i Lissabon och följande toppmöten till verkliga investerings- och tillväxtplaner.
För det andra föreslår jag att detta genomförs genom fleråriga planer i vilka man tar hänsyn till tidsfristen 2010 eller senare.
Vad anser ni om idén att skriva av denna tillväxt och dessa tillväxtinvesteringar över flera år, så att de inte tas med i den treprocentiga standarden på årlig basis?
Jag vill höra från er om ni är beredd att diskutera detta i Ekofinrådet, och jag hoppas att vi, om vi gör detta, återigen kan få pakten att stå på sina två ben, som den behöver, dvs. stabilitet och tillväxt.
