# ID: svediakorp-gov448977
# author: Starkevičiūtė (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 246
# sentences: 5
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Samtidigt som jag stöder synpunkterna att man inte behöver ändra stabilitets- och tillväxtpaktens huvudbestämmelser och att medlen för genomförandet är tydligt definierade, vill jag ändå påpeka att paktens långsiktiga stabilitet är beroende av ekonomisk flexibilitet där man tar hänsyn till den vanlige medborgarens beredvillighet när det gäller förändringar.
Nu har intrycket blivit att huvudkriteriet för denna pakt är storleken på budgetunderskottet och att dess enda mål är att säkra eurons stabilitet, och att allt detta endast kan åstadkommas genom strukturella reformer, men syftet med ekonomiska beslut är att se till att det sker en tillväxt av medborgarnas välstånd som gör det möjligt för dem att förverkliga sina möjligheter.
Tyvärr är det så att i realekonomi innebär strukturella reformer en minskning av utgifterna för sociala program, vilka utgör den största andelen av statens finansiella struktur.
Litauens erfarenhet av reformer visar att om man inte skapar ett gynnsamt klimat för överföringen av kapital och arbetskraft från mindre effektiva till mer produktiva verksamheter, dvs. att en liberal dörr till nya möjligheter inte öppnas för medborgarna eller företagen, blir de sociala utgifterna för strukturella reformer mycket stora och resultaten, beroende på ett starkt motstånd, matchar inte förväntningarna.
Paktens viktigaste mål bör alltså vara att stimulera ekonomisk dynamik, kreativitet och en tillväxt av nya kvalificerade arbetstillfällen, så att t.o.m. mina skeptiskt sinnade kolleger från Förenade kungariket inte tvivlar på vikten av finansiell och ekonomisk stabilitet.
