# ID: svediakorp-gov448967
# author: Poettering (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 534
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vi har en debatt som kommer att bli svår och avgörande för EU: s framtid framför oss.
Det som står på spel här är trovärdigheten för Europeiska unionen, dess institutioner och medlemsstaternas regeringar.
Hittills har vi goda erfarenheter av den gemensamma valutan.
Den är stabil, och den och dollarn är världens viktigaste valutor, de valutor som alla andra är beroende av, men en valutas styrka beror inte bara på hur självständig centralbanken är och på hur stabila priserna är, den beror också och speciellt på regeringens ekonomiska politik och budgetpolitik.
En osund budgetpolitik kan utgöra en ännu större fara i en valutaunion och skada gemenskapen som helhet, det vill säga alla som deltar i den, särskilt om vissa större länder inte vidtar de åtgärder som krävs och behövs.
Det är för att förhindra detta som Maastrichtmekanismen, stabilitetspakten och de därmed sammanhängande förordningarna finns till, och det har brutits emot dem tidigare.
Faktum är att budgetunderskotten inte minskades under högkonjunkturperioderna.
Naturligtvis är vi alla för att policyn skall vara mer flexibel under ekonomiskt hårda tider, när större flexibilitet är nödvändig och måste garanteras, men å andra sidan inser vi att det finns en stor risk att underskotten inte kommer att minskas under goda tider och kriterierna tolkas om.
Det vi verkligen fruktar är att det är detta som kommer att hända.
Vi välkomnar verkligen beslutet av Europeiska gemenskapernas domstol i fråga om förfarandena, och vi välkomnar beslutet i helgen att ge kommissionen ett nytt mandat, herr rådsordförande.
Jag välkomnar också verkligen ert uttalande om att vi skall hålla oss inom underskottsgränsen på 3 procent och inte vill överskrida 60 procent.
När vi ser till den totala statsskulden ser vi dock att den redan är mycket större än 60 procent i vissa medlemsstater.
Därför tror jag att en omtolkning av fördraget och stabilitetspakten skulle uppmuntra till ny skuldsättning och därför inte skall ses som ett alternativ.
Den väg som rådet har valt kan – som vi har sett – både se till att det tidigare fastställda budgetförfarandet fortsätter att tillämpas och uppmuntra ett antal medlemsstater att övergå till den budgetdisciplin som föreskrivs i fördraget och som har avgörande betydelse för EU: s framtid.
Jag vill uppmana kommissionen att lägga fram ett nytt förslag inom den ram som rådet har fastställt, och be den att söka motverka att man får intrycket att vi strävar efter en ny europeisk underskottspolitik genom att omtolka eller till och med ändra lagen.
Det skulle göra att vi får betala ett högt pris.
För hur kommer det att bli möjligt att investera om räntorna stiger i spiralform och vi måste betala av på skulden så att det inte blir några pengar över för investeringar?
Därför råder jag kammaren att hålla sig inom fördragets ram och samtidigt använda sig av den erforderliga flexibilitet som denna ger, både under svåra tider och när det går bra, för att se till att den europeiska valutan blir stabil även i framtiden.
