# ID: svediakorp-gov448949
# author: Klich (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det är helt uppenbart att situationen i Irak stegvis håller på att förvärras.
Gerillastriderna sprider sig och antalet terrordåd ökar.
I söndags inträffade 600 attacker av det här slaget.
Interimsregeringens ställning håller på att försvagas, och det finns risk för att den politiska process vars huvuddrag anges i säkerhetsrådets resolution 1546 kommer att gå i stå.
Det är tänkt att valet skall äga rum senast den 31 januari 2005.
Om det inte blir så kan konstitutionen inte antas och en slutlig, permanent regering kan inte utses i början av 2006.
Det innebär att vi för närvarande befinner oss vid ett vägskäl och att Irak antingen kommer att vidta åtgärder för att hålla den tidtabell som drogs upp i resolution 1546 eller att hela rekonstruktionen av landet kommer att avstanna.
Det leder oss till frågan om hur vi skall gå vidare.
För det första bör inte den militära koalitionen försvagas, som socialisterna vill, och trupperna bör inte tas hem.
I stället bör den militära närvaron ökas, eftersom de nuvarande omkring 200 000 soldaterna inte alls räcker till för att stabilisera situationen i Irak.
För det andra bör FN: s roll i Irak gradvis utökas och bli mer omfattande än dess nuvarande funktion som demokratiprocessens barnmorska.
För det tredje är det, som framförs i resolutionsförslaget om Irak från ledamöter av Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, viktigt för Europeiska unionen att mycket aktivt stödja Iraks omvandling på olika områden.
Utgångspunkten skall vara att Irak är vårt gemensamma ansvar, alla européers och hela Europeiska unionens gemensamma ansvar.
Det är viktigt att erbjuda politisk uppbackning och stödja de åtgärder som interimsregeringen, och senare de permanenta irakiska myndigheterna, vidtar.
Det behövs också experthjälp, till exempel för att sätta upp polisstyrkor.
Vidare krävs humanitärt och finansiellt stöd i mycket större omfattning än i år.
Ett demokratiskt Irak får inte betingas av diskussionerna i Europa förra året.
Bernard Bot sade att Irak är en fråga som splittrar.
Det bör den inte vara, och vi bör stryka ett streck över det senaste årets diskussioner.
För att Irak skall ha en framtid måste vi alla och hela Europeiska unionen mobiliseras till fullo, som fallet var och är med återuppbyggnaden av Balkan.
