# ID: svediakorp-gov448919
# author: Moscovici (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 647
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Precis som ni hörde jag rådsordföranden tala till oss om goda och dåliga nyheter, men jag tyckte att han uppehöll sig alltför länge vid de goda nyheterna på bekostnad av de dåliga.
Jag vill tacka kommissionär Chris Patten för att han med sin vanliga finess och rättframhet uppmanade oss att överbrygga avstånden, här något förenklade, mellan USA-vänliga och USA-fientliga strömningar, mellan unilateralism och multilateralism.
Det är just detta som vi måste göra.
I dag, när närmare två år har gått sedan krisen började, måste vi dock säga att vi har misslyckats, eftersom inget av de mål som sattes upp har nåtts, och det är inte massförstörelsevapen jag talar om.
Det finns inga tecken på stabilitet i regionen, demokratin lyser med sin frånvaro, Irak är ingen säker plats och kampen mot terrorism har inte fört oss någonstans.
Tvärtom skulle jag till och med vilja påstå att militära insatser i sig har lett till ökad terrorism av alla slag i Irak.
Allt detta är förkastligt och manar till djup eftertanke.
Det finns ingenting glädjande i detta misslyckande, tvärtom: Vi måste agera, lära av våra misstag och försöka bli effektiva i framtiden.
Det som i stället borde sporra oss nu, det som måste vara en prioritet för Europaparlamentet, är givetvis gisslan i Irak – italienska och franska medborgare, européer med andra ord – och deras olycksbröder, både irakier och syrier.
Vi måste agera för att befria dem, för frihet är en dyrbar gåva, och eftersom det inte är vem som helst som attackeras: det är journalister, humanitär personal och frivilligarbetare, med andra ord människor som tar risker.
Precis som José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra menar jag att det är för alla dessa människors skull som parlamentet måste göra en markering i dag utifrån principerna om enighet och solidaritet och för att gisslan skall bli fri.
Samtidigt innebär inte det här att vi är färdiga med Irak.
Vi måste ställa andra frågor till oss själva om vi skall kunna välja den andra politiska väg som Massimo D ' Alema talade om.
Jag kommer bara att ta upp en del av frågorna.
Vi måste därför kräva en förändring av de multinationella styrkorna.
Jag menar att alla praktiska skäl talar för att det nu är dags att dessa styrkor underordnas FN: s generalsekreterare.
Vi måste alla tillsammans engagera oss i den demokratiska processen.
Vi vet att val skall hållas i början av 2005, men i nuläget måste vi konstatera att valet inte kan garanteras samtidigt som det är absolut nödvändigt att det genomförs under fria och rättvisa förhållanden.
Slutligen menar jag att det nu är dags att sammankalla en internationell konferens till stöd för den politiska övergångsprocessen och underlätta återuppbyggnaden av Irak.
Till sist, och nu tänker jag inte säga mer i det här skedet, menar jag att vi i högre grad än tidigare, och kanske i högre grad än rådet, måste kräva att mänskliga rättigheter respekteras av alla parter på plats.
Det är mycket riktigt så som kommissionär Chris Patten och Massimo D ' Alema sade, att vi ställs inför outhärdliga bilder av kriget, bilder av en fullständigt hopplös kamp.
Mina damer och herrar!
Vi måste återkomma till Irak.
Vi måste reflektera över det som händer nu i konfliktens spår.
Låt mig dock upprepa att det är en prioritering för hela Europaparlamentet att ställa sig bakom ansträngningarna att befria gisslan, och jag uppmanar oss alla, på alla sidor, att godkänna den resolution som har detta mål, där det betonas att vi talar med en röst.
