# ID: svediakorp-gov448903
# author: Bot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 825
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Den förste talaren konstaterade att det är lätt att ta till orda när man håller med föregående talare.
Och efter att ha lyssnat till det ni har att säga här i dag kan jag verkligen instämma i det.
Jag är också tacksam för det stöd som många av er visat för programmet när jag presenterade det.
Jag blev också tagen av den bild som kommissionsledamot Chris Patten målade upp när han sade att om vi går med i kampen mot terrorismen, så har vi på sätt och vis ena handen bakbunden.
Jag skulle emellertid vilja säga att det innebär två saker, nämligen att vi bör förstärka den hand vi har kvar, men att vi samtidigt också har en mun som vi kan använda för att skärpa dialogen.
Som jag sade inledningsvis handlar detta om två saker.
Å ena sidan måste vi skydda oss själva i kampen mot terrorismen, men å den andra är det av avgörande betydelse att vi förenar våra krafter.
Jag anser att vi måste hålla dessa båda saker ständigt aktuella.
Jag har beskrivit hur vi vill förstärka samarbetet.
För det första måste vi fokusera samarbetet inom Europeiska unionen, för jag tror att om vi lyckas med detta, om vi klargör – som jag har försökt att klargöra för er – att vi 25 medlemsstater kan organisera samarbetet effektivare på ett annat sätt, nämligen genom att öka ansträngningarna att samla information, genom att anpassa vår lagstiftning, genom att stoppa finansieringen av terrorismen, då tror jag dessutom att vi kan skapa en förebild, en modell som vi kan använda i våra kontakter med resten av världen.
Som redan sagts flera gånger tidigare är detta en världsomspännande kamp, men en världsomspännande kamp som dessutom kräver en världsomspännande respons.
Det är också i det sammanhanget som Europeiska unionen är aktiv.
Jag har nämnt ett par åtgärder.
Jag har berättat att vi håller på med att förstärka och intensifiera våra kontakter med utvecklingsländerna.
Låt mig som ett exempel nämna det kommande ASEM-toppmötet, där vi kommer att diskutera denna fråga med de asiatiska länderna.
Hur kan vi bekämpa terrorismen gemensamt?
Vilka medel står till vårt förfogande?
Hur kan vi gemensamt utnyttja vår information på ett effektivare sätt?
Jag kunde konstatera under mina resor till Asien nyligen hur stor oron över detta är även där, nu när attackerna också har ägt rum i Asien, att människorna där i allt högre grad är beredda att samarbeta i den anda som vi vill se.
Det har också sagts att det är viktigt för oss att samarbeta närmare med Förenta staterna och med Ryssland.
Jag har försökt förklara för er i min inledning på vilket sätt vi försöker uppnå detta.
Det är ett konstant orosmoment för oss, såväl vad gäller Förenta staterna som Ryssland, och jag skulle än en gång vilja undanröja ett missförstånd som bland annat framfördes av Hélène Flautre, när hon hävdade att jag tog tillbaka något av det jag sagt tidigare.
Jag anser inte att det förhåller sig på det viset.
Jag har talat klarspråk i våra kontakter med Ryssland, och jag sa, och här läser jag direkt från den engelska texten: ” Vi kommer att använda den normala dialog vi har med Ryssland för att diskutera hur vi skall gå vidare. ”
Det är viktigt att det förekommer en dialog, men det är också viktigt att vi klart redovisar våra värderingar.
Låt mig återkomma till bilden av den bakbundna handen.
Den får mig att dra slutsatsen att vi borde vara tydligare när det gäller att redovisa våra egna värderingar och anledningarna till att vi bekämpar terrorismen.
Den kampen bygger på våra demokratiska principer, på vår egen tro på mänskliga rättigheter, på vår respekt för minoriteter, och när jag säger detta menar jag också Tjetjenien, och vi måste göra detta tillsammans, vi behöver allas stöd för detta.
Jag kan bara upprepa mitt tack för det stöd ni har uttryckt här i dag.
Jag kan också säga att under de kommande månaderna kommer ordförandeskapet att aktivt sträva efter att genomföra den målsättning som jag har redovisat och som, enligt min mening, är en aning omfattande och som täcker många områden.
Men vi kommer att behöva allas hjälp med att förverkliga den.
Det gladde mig att höra här i dag att vi kan räkna med det stödet.
I vanlig ordning kommer ordförandeskapet att rapportera om allt som har hänt och vad vi har gjort i slutet av denna period, i slutet av vårt ordförandeskap.
I och med det har jag även besvarat frågan från Jan Marinus Wiersma.
