# ID: svediakorp-gov448882
# author: Cohn-Bendit (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 624
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vi är alla överens om att attacken i Beslan var något avskyvärt och att de som utförde den visade sig vara avskyvärda som människor genom att ta barn som gisslan och kräva att deras mödrar skulle bestämma vilka barn som skulle dö och vilka som skulle få leva.
Med det som utgångspunkt har vi två val: Vi kan säga att dessa människor måste bekämpas, vilket är en självklarhet men ett ganska enkelt påstående, och vi kan fråga oss hur människor kan bli så avskyvärda.
De tjetjener som genomförde denna operation föddes inte sådana, utan blev sådana.
Vem gjorde dem sådana?
Frågan är befogad, och i Tjetjenien har en kolonialmakt i åratal bedrivit ett kolonialkrig som dag efter dag skapar sådana människor.
Om vi vill diskutera hur vi skall kunna stoppa terrorismens barbari måste vi börja med att undersöka hur vi skall kunna stoppa kolonialkrigets barbari.
Historien har lärt oss hur kolonialkrig ser ut.
Algeriernas illdåd mot fransmännen var utslag av barbari.
Kolonialkrig skapar barbarer.
Problemet är hur man skall kunna få ett slut på barbariet, och här räcker det inte med att säga att vi skall avsätta mer pengar till kriget mot terrorismen.
Vi måste fråga oss vad vi som européer skall lägga i den politiska vågskålen för att stoppa barbariet.
I detta sammanhang kan vi fungera som medlare mellan ryssarna, som inte kan skapa en politisk lösning, och tjetjenerna, som inte kan frigöra sig från terrorismen.
Det är därför vi vill fördöma Putin.
Vad har förändringarna i den regionala valprocessen att göra med terrorism eller med kampen mot den?
Ingenting.
Vad de har något att göra med är makten för en tsar med tvivelaktig demokratisk legitimitet.
Dagens Ryssland – detta måste sägas – håller på att lämna demokratin bakom sig.
Vad gäller Tjetjenien måste vi veta vem det skall förhandlas med när en politisk lösning diskuteras.
Det räcker inte att hitta en politisk lösning bara i Ryssland – det måste finnas möjliga förhandlingspartner på den tjetjenska sidan.
Om alla – både terroristerna och de tjetjener som föreslår politiska lösningar – behandlas på samma sätt, det vill säga som terrorister, kommer ingen politisk lösning att bli verklighet, eftersom det inte kommer att finnas någon att förhandla med.
Förhandlingarna måste inbegripa Achmed Zakajev, de måste inbegripa en diskussion av hans förslag och ett erkännande av honom, och det enda rätta för Europeiska unionen är att erkänna honom och förmå honom att överge och ta avstånd från terrorismen.
Han måste behandlas som en politisk part, som en fiende som det är nödvändigt att förhandla med.
Förhandlingar genomförs alltid med fiender, aldrig med vänner.
Vänner ordnar man fester för om man är upplagd för det; man genomför inte politiska förhandlingar med dem.
Det är därför, herr talman, som Gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen föreslår att Natalia Estemirova skall få Sacharovpriset.
Hennes far är ryss och hennes mor är från Tjetjenien, och själv är hon i Groznyj och arbetar för mänskliga rättigheter.
Hon är i sig själv en symbol.
Hon ingår i ” Memorial ” -gruppen, där också Andrej Sacharov var medlem, och hon arbetar i den anda som omfattas av gruppen och dem som stöder den.
Jag hoppas att parlamentet kommer att ha kraften att säga att det finns en annan lösning än terrorism på konflikten i Tjetjenien.
Då skulle Natalia Estemirova bli en symbol för politiskt konstruktiv handling mitt i denna tragiska situation.
