# ID: svediakorp-gov448881
# author: K&-Mehrin (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 562
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vi är djupt skakade av terroristilldådet i Beslan.
Vi avskyr och fördömer det reservationslöst.
De brutala handlingar som begicks mot barn, föräldrar och lärare är bortom all föreställningsförmåga; dessa terrorister är inte frihetskämpar utan cyniska mördare.
Liksom alla européer måste vi som parlamentsledamöter fråga oss hur denna tragedi kunde inträffa, och om den hade kunnat undvikas.
Vem har sått fröna till denna terrorism, som dödat så många oskyldiga på så fruktansvärda sätt, i Beslan och på en teater i Moskva för ett år sedan?
Vem ligger egentligen bakom flygkrascherna i Ryssland?
Frågor som dessa minskar inte på något sätt vår solidaritet med offren och vår upprördhet över gisslantragedin.
Det finns ingen enkel lösning i kriget mot terrorismen, eftersom det går långt bortom gränserna för kriget som vi känner till det, och eftersom det är mycket mer komplext än det som kallades för det kalla kriget.
Det finns inget bestämt slagfält, det är svårt att identifiera fienden, och det är därför enkla svar av typen militära ingripanden blir så ineffektiva.
Det råder ingen tvekan om att terrorister måste bekämpas skoningslöst, och det är ingen som tvivlar på detta, men det räcker inte att bekämpa symtomen; vi måste hitta orsakerna till detta krig.
Den ryska regeringen måste lära sig något av katastrofen i Beslan om den onda våldsspiralen i Tjetjenien skall kunna brytas.
I en situation som denna förhindrar en militär respons ett fredligt och demokratiskt slut på konflikten.
För så länge människorna i Groznyj inte har något hopp om att kunna leva ett normalt liv kommer det att finnas en förvriden drivkraft till mer terrorism.
President Putin försöker hålla en hård linje, men han ger sig inte ut på den hårda vägen mot en politisk lösning, för hans regering verkar inte tro att en politisk lösning för Tjetjenien är möjlig.
Allt som finns kvar är lögnen om ett krig som inte går att vinna.
Under veckan tillkännagav president Putin att ändringar skulle göras i den ryska grundlagen, ändringar som i praktiken skulle omintetgöra de demokratiska beståndsdelarna i landets politiska system.
Detta är inget krig mot terrorismen utan Putins krig, ett krig mot den politiska mångfald som Ryssland så desperat behöver, och hans starkare regering innebär inte att landet blir säkrare.
Vi liberaler och demokrater är övertygade om att vi som företrädare för Europas folk har rätten och plikten att säga vår mening om Tjetjenien och försvara demokratin och rättsstaten.
Det räcker inte att förvisa Tjetjenien till det finstilta i marginalen, och det är därför vi tycker det är beklagligt och klandervärt att socialistgruppen och de konservativa kristdemokraterna har blockerat en resolution från parlamentet om detta viktiga ämne.
Vi får inte stillatigande åse valfusk och kränkningar av mänskliga rättigheter.
Vi får inte tillåta att idén om ett avskräckande krig mot terrorismen får fäste någonstans i världen, för den leder inte någonstans.
Vi tror på de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och på rättsstaten.
Om Europeiska unionen skall kunna bedriva det verkliga samarbete med Ryssland som man vill ha så måste Ryssland vara berett att ändra sin politik för Tjetjenien och ha modet att ändra kurs.
