# ID: svediakorp-gov448877
# author: Bot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,907
# sentences: 96
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
I lördags hedrade vi minnet av att världen plötsligt förändrades för tre år sedan.
I denna presentation kommer jag först att se bakåt och förklara grunden för vår politik, därefter kommer jag att ta upp det nuvarande läget i kampen mot terrorismen innan jag går in på det nederländska ordförandeskapets handlingsprogram.
Jag kommer att avsluta med några ord om samarbetet med Ryssland.
Efter den 11 september 2001 stod det klart för oss att terrorattacker finns närmare oss än vi vill tro.
Det är ett hot som vi inte kan nonchalera.
Vi har alla sett de fasansfulla terrordåden på TV.
Vi har bevittnat dessa attacker och vi har också ett gemensamt ansvar för att se till att de inte inträffar igen.
Det vi har sett, såväl utanför Europeiska unionen – i Jakarta, Beslan, Irak, Afghanistan och i Mellanöstern – som inom unionen – i Madrid för sex månader sedan – kräver handling, nu och i framtiden.
Varje attack ger upphov till nya frågor som kräver nya svar och varje attack utgör nya utmaningar som vi gemensamt måste ta itu med genom konkreta åtgärder.
Vi måste skydda våra medborgare bättre.
Vi måste fortsätta att se över våra policyinstrument i nära samarbete med andra.
Det finns inga snabba lösningar på problemet med terrorism.
I den långsiktiga kampen mot terrorismen kommer man att tänka på två nyckelord: skydd och samarbete, liksom tanken om skydd genom samarbete.
När det gäller skydd har Europeiska unionen gjort mycket under de tre senaste åren.
Vi har förbättrat vår lagstiftning och breddat våra policyinstrument.
Vi har utarbetat och genomfört nya åtgärder för att skydda våra gränser, vår luftfart osv.
Vi har börjat sätta säkerheten först, även på internationell nivå.
När det gäller samarbete har terrorattackerna lärt oss att det inte går att göra åtskillnad mellan den inre och den yttre säkerheten: de är två sidor av samma mynt.
Det finns två grundläggande skäl till detta: För det första upphör inte terrorismen vid gränserna och för det andra är den ett globalt hot: attacker kan ske – och har också skett – var som helst i världen.
Ett verkligt skydd kan därför endast skapas genom internationellt samarbete.
Vi måste också noggrant överväga frågan om vårt tillvägagångssätt stämmer överens med våra partnerländers när det gäller att skapa tillräckliga förutsättningar för nära samarbete.
Nationella och internationella åtgärder bör anpassas så att de kan stärkas ömsesidigt.
Terrorismen utgör inte bara en attack mot vår politiska och ekonomiska frihet, utan även mot våra normer och värderingar: frihet, demokrati, tolerans och rättssäkerhet, värderingar som vi måste skydda.
Terrorismen är inte bara en attack mot västerländska värderingar, den är en attack mot de universella värderingar som utgör FN: s grundvalar.
Det enda sättet att besegra terrorismen är att konfrontera den.
Därför måste vi stå starka och aktivt bekämpa detta månghövdade monster.
Man kan förledas att tro att alla medel är tillåtna i denna kamp.
Men här måste vi vara försiktiga.
I vår gemensamma kamp måste vi upprätthålla de normer och värderingar som terrorismen försöker krossa.
Terrorism handlar i hög grad om säkerhet, som är kärnpunkten i vår existens.
Vi har utvecklat en ny säkerhetstaktik genom flera olika processer, i syfte att vidta mer djupgående åtgärder mot terrorister och förhindra nya attacker.
FN utgör en del av denna kärnpunkt.
FN: s säkerhetsråds resolution 1373 har tvingat länderna att förbättra sin politik mot terrorism, inte bara i ord, utan även i handling, och inte bara genom att förbättra gällande lagstiftning eller genom att utarbeta ny lagstiftning, utan även genom att genomföra denna i praktiken.
Resolutionen innehåller bland annat åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism och främja förebyggande insatser mot terrorism och straff mot terrorister.
Handlingsplanen mot terrorism, som har införlivats i FN: s säkerhetsråds resolution 1373, skall därför betraktas som den viktigaste globala referenspunkten för åtgärder – åtgärder som måste vidtas av FN: s samtliga medlemsstater.
Inom Europeiska unionen har Europeiska rådet och rådet (allmänna frågor) – samt andra rådskonstellationer, t.ex. rådet (rättsliga och inrikes frågor), rådet (transport) och Ekofinrådet – sedan den 9 november aktivt arbetat med att utarbeta, genomföra och förbättra en omfattande EU-handlingsplan.
Denna handlingsplan omfattar bland annat den europeiska arresteringsordern, gemensamma utredningsgrupper, Eurojust och lagstiftning mot finansiering av terrorism.
Vi har även varit aktiva när det gäller den yttre politiken.
Säkerheten är en nyckelfråga och står i centrum för den europeiska säkerhetsstrategin, som skall bidra till ett starkare multilateralt system.
Syftet är att hantera olika hot – däribland terrorismen – genom aktiva, mer sammanhängande interna och externa åtgärder, med utökade möjligheter och i nära samarbete med våra partner.
Vi har även beslutat att inbegripa en klausul om terrorism i nya kontraktsförbindelser med tredjeländer, liknande klausulerna om mänskliga rättigheter.
Detta kommer att göra det möjligt för oss att hålla verkliga samråd med tredjeländer som inte fullt ut följer sina internationella förpliktelser när det gäller terroristbekämpning, vilket bland annat gäller genomförandet av resolution 1373.
Genom att tillämpa taktiken morot och piska – där bistånd är moroten – kan vi utnyttja Europeiska unionens politiska och ekonomiska styrka i kampen mot terrorismen.
Jag går nu över till ordförandeskapets program.
Det nederländska ordförandeskapets handlingsprogram på området terroristbekämpning är mycket omfattande.
Förutom en stark inriktning på genomförande av EU-åtgärder och lagstiftning omfattar programmet nya initiativ på många områden.
Ett viktigt verktyg i denna fråga är EU: s handlingsplan mot terrorism.
Den antogs av Europeiska rådet efter de fasansfulla attackerna i Madrid i mars i år.
Ordförandeskapet har ett nära samarbete med EU: s samordnare i kampen mot terrorism, Gijs de Vries, för att genomföra och komplettera denna handlingsplan.
De nyckelområden som vi som ordförandeland vill göra konkreta framsteg inom är rättsliga och inrikes frågor, förbättring av samarbetet mellan underrättelsetjänster, förhindrande av finansiering av terrorism och stärkande av EU: s externa politik och politik mot terrorism.
När det gäller rättsliga och inrikes frågor kommer vi att inrikta oss på att genomföra åtgärder som den europeiska arresteringsordern.
Vi måste också förbättra samarbetet mellan våra underrättelsetjänster.
Att ha god information om vad terrorister planerar och förbereder är vårt bästa försvar.
I EU: s handlingsplan anges redan huvuddragen i några av de åtgärder som vi har för avsikt att vidta, och Gijs de Vries är starkt engagerad i detta arbete.
Vi håller på att stärka EU: s lägescentral (SitCen), som kommer att medverka i arbetet med att sammanställa analyser om terrorism i Europa.
Vi måste även stärka Europols roll.
Inom kort kommer Europeiska unionens justitie- och inrikesministrar att träffa sina amerikanska motsvarigheter för att se hur det transatlantiska samarbetet inom terroristbekämpning kan stärkas.
Förebyggande av finansiering av terrorism står högt upp på vår dagordning.
Även om EU har en ledande roll i kampen mot terrorism kan vi inte sitta med armarna i kors.
Pengar är terrorismens livsnerv, och vi måste förstärka våra finansiella system för att se till att de inte missbrukas av terrorister.
Det tredje penningtvättsdirektivet är ett nytt steg i den riktningen.
Vi måste också stärka vår politik för att frysa terroristers tillgångar.
Vi arbetar följaktligen för att göra EU: s clearinghus effektivare och säkra ett bättre genomförande.
Slutligen kommer vi att undersöka hur vi kan hindra penningkurirer från att kringgå bankbestämmelserna genom att föra in kontanta pengar över gränserna.
När det gäller vår externa politik vill vi försäkra oss om att unionens medel utnyttjas fullt ut för att samarbeta med andra länder i kampen mot terrorism.
Som jag nämnde tidigare är terrorism en företeelse som sträcker sig över de internationella gränserna.
Vi är fullt och fast övertygade om att vi måste samarbeta med tredjeländer för att verka för ratificering och genomförande av FN: s konventioner mot terrorism och tillämpa politisk dialog och tekniskt bistånd för att stödja länder som är villiga att samarbeta.
EU är redan aktivt i Indonesien, Filippinerna och Pakistan, där unionen genomför speciella program.
EU har även andra program i flera länder i syfte att mer allmänt stärka deras rättssystem.
Vi anser att EU bör göra mer och vi för därför samtal med ett antal nyckelländer för att undersöka hur vi kan utöka vårt samarbete.
Detta leder mig in på frågan om terrorismen i Ryssland.
Ryssland är djupt oroat över terroristhotet, och det med all rätt.
Detta är inte bara ett bekymmer; det är ett verkligt problem för Ryssland, som har utsatts för tre storskaliga terrorangrepp på drygt en vecka.
Vi måste visa vår medkänsla, och det har vi också gjort.
Det är ett faktum att Europeiska unionen alltid systematiskt har fördömt alla terrorhandlingar.
Ryssarna förtjänar allt stöd vi kan ge dem.
Vi står följaktligen vid Rysslands sida för att bistå i ansträngningarna för att bekämpa terrorismen.
Inom ramen för våra förbindelser för vi redan regelbundna diskussioner med Ryssland om frågor som rör kampen mot terrorism.
Vi är beredda att utöka samarbetet på teknisk nivå och dela med oss av de erfarenheter av terroristbekämpning som vi har inom EU.
Vi kommer att utnyttja de regelbundna dialoger som vi för med Ryssland för att diskutera hur vi skall gå vidare i denna fråga.
Vi är villiga att diskutera antiterrorismstrategier och metoder med ryssarna, så att vi kan lära av varandra.
Detta samarbete utgör en del av vår övergripande strategi för att stärka förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Det ingår i vårt mål att göra påtagliga framsteg inom alla de fyra gemensamma områdena vid nästa toppmöte den 11 november.
På området yttre säkerhet har vi gjort framsteg.
Men detta samspel måste gå hand i med utbyggnaden av samarbetet på det gemensamma området inre säkerhet.
Terrorattackerna har lett till att Moskva fortsätter att betrakta Tjetjenien som den dominerande antiterroristfrågan.
Detta ger upphov till oro.
Vi har varit konsekventa i vår ståndpunkt att de mänskliga rättigheterna måste respekteras i kampen mot terrorismen.
Europeiska unionen intar en tydlig ståndpunkt om läget i Tjetjenien.
Vi kommer att fortsätta att framföra denna åsikt till Ryssland även i framtiden.
När det gäller terrorattacken i Beslan skall jag fatta mig kort.
Vi har fullständigt och villkorslöst fördömt denna attack och har framfört våra kondoleanser till offrens familjer, den ryska regeringen och det ryska folket.
Vi stödde därför fullständigt ert initiativ, herr talman, att skolor i hela Europa skulle hålla en tyst minut klockan 12 i går för att hedra offren för detta terrorangrepp.
På så vis kunde våra barn visa världen sin sorg över offren och sin oro över terrorismen.
Det är nu upp till oss, politikerna, att omsätta denna oro i konkret handling och återigen intensifiera vår kamp mot terrorismen, samtidigt som våra grundvärderingar respekteras.
