# ID: svediakorp-gov448873
# author: Bot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 721
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
EU och ministerrådet är väl medvetna om att läget försämras.
Vi bevakar situationen mycket noga och jag delar era farhågor.
Jag har lyssnat mycket uppmärksamt till era förslag och uppmaningar till handling.
Jag håller också med de talare som har betonat att vad vi behöver är en politisk, inte en militär, lösning.
Ett militärt ingripande skulle bara leda till mer blodspillan och det vill vi undvika.
Det är mot den bakgrunden som vi anser att Afrikanska unionen, som intagit en ledande roll, skall fortsätta att gå i täten.
Emellertid ser vi samtidigt hur viktigt det är med en sammanhållen och konsekvent insats som gör det möjligt för Afrikanska unionen att, tillsammans med FN, EU och USA, utöva allt större påtryckningar på Sudans regering.
Vi har gjort det från början, först och främst genom Nederländernas regering, men under de senaste månaderna även i EU: s namn.
Vi kommer också att fortsätta att uppmana Afrikanska unionen att följa FN: s förslag.
Jag räknade upp ett antal möjligheter: att öka antalet observatörer, öka den militära styrka som skyddar observatörerna, öka den civila närvaron, sända dit en polisstyrka, kanske till och med en EU-polisstyrka, om Afrikanska unionen ber om en.
Det är mycket viktigt att vi har ett mycket nära samarbete, och att Afrikanska unionen försöker finna en afrikansk lösning på ett afrikanskt problem.
Vi måste ställa upp med allt stöd vi kan uppbåda.
Jag anser att vi bör ha ett dubbelspårigt förhållningssätt till uppmaningarna till handling.
Å ena sidan delar jag känslorna hos alla de som har sagt att fortsatta kraftiga diplomatiska påtryckningar på Sudans regering är ett absolut måste.
Vi har gjort detta och vi kommer att fortsätta med det inom ramen för våra möten.
Nästa vecka till exempel, har vi ett möte i FN.
Jag har också träffat ministrar: I slutet av juli bjöd jag in minister Ismail till Nederländerna.
Vi förde en livlig diskussion om läget.
Löften gavs men, som vi har sett, har de inte hållits.
Därför måste vi slå in på ett annat spår också, och det spåret är, som många av er nämnt, sanktioner.
EU granskar för närvarande mycket noga alla möjligheter att införa sanktioner, men vi anser att sanktioner skall vara effektiva.
De skall verkligen slå mot regeringen och de skall också vara allomfattande.
Därför arbetar vi tillsammans med kommissionen och rådets sekretariat med att ta fram en heltäckande översikt över möjliga sanktioner.
Bland dessa sanktioner överväger vi en oljebojkott, ett vapenembargo och många andra möjligheter för att göra det glasklart för Sudans regering att vi menar allvar.
Å andra sidan får vi inte – som kommissionär Nielson nämnde – glömma bort att humanitärt bistånd är nödvändigt.
När man talar med Ruud Lubbers eller Jan Pronk – som jag gjorde nyligen – är det helt uppenbart att Sudans regering utgör en aspekt av situationen.
Den andra aspekten utgörs av situationen på området för humanitärt bistånd, som är fruktansvärd just nu.
Även där gör EU allt man kan.
Vad Emma Boninos förslag om Internationella brottmålsdomstolen beträffar, förstår ni säkert att jag instämmer i förslaget helt och fullt.
Internationella brottmålsdomstolen med säte i Haag är något vi stöder närhelst vi kan.
Vi får emellertid inte glömma att vad vi först och främst måste göra i FN, är att diskutera situationen på grundval av Jan Pronks rapport.
Därefter borde FN: s säkerhetsråd lägga fram en begäran, och först då kan vi vidta åtgärder för att inleda ett förfarande i Internationella brottmålsdomstolen.
Jag kan bara upprepa att vi är mycket oroade över läget.
Vi beaktar allt ni har sagt, och tar det på stort allvar.
Vi är väl medvetna om hur folket där lider och om vad som inträffat.
Oavsett om man kallar det folkmord eller inte, är situationen mycket allvarlig.
Vi måste ha viljan att handla.
Under tiden väntar vi på resultatet av de diskussioner som kommer att äga rum i FN inom kort.
