# ID: svediakorp-gov448854
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,058
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Jag är tacksam för möjligheten att diskutera den kris som har uppstått i Darfur och för det intresse som parlamentet och utskottet för utveckling har visat genom att göra detta till sitt första uppdrag under denna nya mandatperiod.
Delegationen har återvänt med en klar bild av en komplex situation och har uttryckt indignation över de fruktansvärda händelser som fortfarande äger rum i Darfur.
Kommissionen var aktivt engagerad i det humanitära biståndet till västra delen av Sudan innan denna kris utvecklade sig till vad den nu är.
Situationen är nu så fruktansvärd att vi hittills har använt 105 miljoner euro.
Denna summa har till största delen använts till grundläggande humanitärt livsmedelsbistånd, men vi försöker också stödja den politiska processen.
Denna summa motsvarar ungefär 37 procent av EU: s sammanlagda bidrag.
I normala fall är kommissionens andel av stödinsatserna i dessa humanitära kriser omkring 20 procent av medlemsstaternas sammanlagda bidrag.
Här skulle jag vilja tillägga att vi ser en ganska stor spridning när vi jämför vad de olika medlemsstaterna har bidragit med.
Jag nämner detta, eftersom jag anser att det kvalitativa värdet av vad EU som helhet gör i en given situation inte bara är beroende av vad kommissionen gör eller av vår sammanlagda insats, utan också av hela EU: s helhjärtade engagemang och stöd för vår verksamhet.
Vi satsar också pengar och arbete på situationen i Tchad, genom att erbjuda tak över huvudet för uppskattningsvis 200 000 flyktingar från Darfur.
Under genomförandet av biståndsinsatserna har vi stött på ständiga administrativa hinder från Sudans regering och betydande logistiska problem som har lett till stora extrakostnader.
Mer än 25 procent av kostnaderna för denna insats är en följd av logistiska problem.
De administrativa problemen håller successivt på att lösas, enligt min mening i stor utsträckning tack vare världssamfundets påtryckningar på Sudans regering.
När det gäller logistik håller ECHO på att inrätta ett tekniskt kontor i Darfur och ett annat i Tchad för att förbättra samordningen på plats.
Dessa kontor kommer att vara i drift i slutet av den här månaden, och vi planerar för en första period på 12 månader.
Det återstår dock mycket mer att göra.
Uppskattningsvis 40 procent av den drabbade befolkningen har fortfarande inte tillgång till humanitärt bistånd, och trots förbättringar i vissa områden kommer det fortfarande in rapporter om våld, inbegripet systematiska våldtäkter av kvinnor.
Jag är medveten om att delegationen har kommit tillbaka med berättelser om fruktansvärt våld och stor fruktan.
Det är viktigt att världssamfundet är berett att handla även i fortsättningen, eftersom de humanitära behoven kommer att kvarstå under ännu ett år, även med det bästa tänkbara scenariot.
Som vi har sett, är effekterna av dessa kriser fortfarande kännbara och vi måste ha en sådan organisation att vi kan hantera dem bättre i framtiden.
Vid sidan av det humanitära biståndet har EU varit mycket aktivt på det politiska området.
Vi har för första gången utnyttjat den EUF-finansierade afrikanska fredsbevarande resursen, som finansierar merparten av Afrikanska unionens uppdrag.
Detta har möjliggjort en snabb reaktion från Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd genom ett beslut som fattades vid dess första officiella sammanträde efter det humanitära eldupphöravtalet i N ' Djamena.
Detta råd har sänt ungefär 150 observatörer och en 300 man stark militär skyddsstyrka för att övervaka eldupphöravtalet.
Trots att denna insats har varit begränsad i omfattning har resultaten på plats varit positiva.
Jag är fullt övertygad om att endast ett initiativ från Afrikanska unionen kommer att få en sådan politisk tyngd och relevans att det kan tvinga de krigförande parterna, och särskilt Sudans regering, att uppfylla sina förpliktelser.
Det betyder inte att andra inte bör och inte kan spela en mycket viktig roll.
Partnerskap och äganderätt är inte oförenliga, i synnerhet inte när partnerskapet sköts på ett professionellt sätt och bygger på den sunda principen att synlighet är bra men genomförbarhet är bättre.
Det är uppenbart att några av de befintliga svagheterna i organisationen som Afrikanska unionen har upplevt skulle kunna, och bör, avhjälpas genom ett förstärkt partnerskap med Förenta nationerna och med EU som sådant, inbegripet våra medlemsstater.
Men min bedömning är att Afrikanska unionen måste spela den ledande rollen, vilket också ordförandeskapet tydligt har påpekat i dag.
Afrikanska unionen måste sätta i gång och styra detta uppdrag.
Om Afrikanska unionen begär det, är kommissionen i detta avseende beredd att i samverkan med medlemsstaterna överväga att utöka stödet, via det fredsbevarande organet, till en välplanerad utvidgning av Afrikanska unionens uppdrag i Darfur.
Det mest angelägna målet är uppenbart att garantera civilbefolkningen maximalt skydd.
Hela problemet med om man skall återvända eller inte, och vad man skall återvända till, är i hög grad beroende av om människorna känner sig trygga i denna situation.
Vi måste vara redo att i lämpliga fora diskutera ett eventuellt tillägg till Afrikanska unionens nuvarande uppdrag med parterna, om Sudans regering är ovillig eller oförmögen att skydda befolkningen i Darfur effektivt.
Detta är ett måste.
Det är också viktigt att notera att vi står inför en verklig konflikt.
Det här handlar om mer än lite oorganiserat våld.
Det gäller inte bara problemet med Sudans regering, det finns också rebellgrupper som slåss för sina mål – de finns verkligen.
Därför måste allt detta hanteras genom ett allvarligt försök till medling, genom att sätta press på alla parter.
Det är också viktigt att betona att en hållbar politisk lösning av Darfur-krisen med nödvändighet måste formuleras och utarbetas i överensstämmelse med och i relation till den globala Naivasha-processen.
En lösning som enbart gäller Darfur kommer inte att lösa det mer omfattande problemet.
Problemet i Darfur uppstod faktiskt inte ur tomma intet, det var ett resultat av problemen i Sudan.
Ett visst mått av politisk enighet har uppnåtts i Abuja och detta är en bra början, men vi måste stödja alla krafter som verkar för att styra denna situation i rätt riktning och samtidigt inrikta oss på den enorma uppgiften att förbättra den humanitära situationen på plats.
