# ID: svediakorp-gov448841
# author: Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Jag tackar ledamöterna för att de har tagit upp frågan om familjen i samband med den sociala dagordningen.
En av slutsatserna från den konferens som det irländska ordförandeskapet anordnade i Dublin i maj 2004 var att familjen och familjelivet fortfarande är bland de viktigaste faktorerna för individens välbefinnande.
De bidrar därför till det sociala kapitalet, även om det inte föreskrivs någon rättslig befogenhet i fördraget att bedriva familjepolitik som sådan.
Med tanke på att frågan om familjen ingår i många olika politikområden där kommissionen är aktiv, har den ändå redan bidragit till en utvärdering av sambanden mellan olika sysselsättningsinriktade och sociala politiska linjer och familjernas föränderliga natur.
Dessa samband påverkar redan Europeiska unionens politik och kommer att fortsätta att göra det även i framtiden.
De mål som ligger till grund för unionens sociala integrationsprocess, den öppna samordningsmetoden i fråga om fattigdom och social utslagning visar exempelvis tydligt att man måste garantera tillgång till bostäder, hälsovård och utbildning för alla och utveckla politiska linjer som är avsedda att bevara familjesolidariteten.
Bekämpningen av fattigdomen bland barn framhålls också.
I detta sammanhang är det värt att notera att fattigdomen bland barn och familjer under senare tid har fått en mer framträdande plats inom den sociala integrationsprocessen.
En av de sex främsta prioriteringar som kommissionen och medlemsstaterna beslutade om i den gemensamma rapporten om social integration 2004 är till exempel att man skall inrikta sig på bekämpning av fattigdom och social utslagning bland barn.
I det arbetsdokument om social integration i de nya medlemsstaterna som kommissionens personal nyligen har lagt fram påpekas dessutom att en av de viktigaste utmaningarna när det gäller att åstadkomma social integration är att stärka de politiska insatserna för att stödja familjer och sociala nätverk och att skydda barns rättigheter.
Ett annat viktigt politikområde där kommissionen särskilt uppmärksammar familjen är dess fokus på att utarbeta en familjevänlig politik inom områden som sysselsättning och barnomsorg.
I överensstämmelse med ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona tar man i den europeiska sysselsättningsstrategin mer specifikt upp problemet med att förena arbete och familjeliv och för fram kvantitativa mål för att öka tillgången till barnomsorg.
När det gäller framtiden, räknar kommissionen med att familjen kommer att fortsätta att vara en angelägen fråga i den europeiska sysselsättningsstrategin och i unionens sociala integrationsprocess, och därigenom för den fortsatta utvecklingen av unionens socialpolitiska dagordning.
