# ID: svediakorp-gov448823
# author: De Palacio, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, mina damer och herrar!
Tillträdet till marknaden för hamntjänster är en fråga som såväl kommissionen som Europaparlamentet och rådet har arbetat aktivt med de senaste sju åren.
Detta har gjorts utifrån 1997 års grönbok om hamnar och sjötransportens infrastruktur, ett dokument som frammanade de första intensiva debatterna i ämnet.
Diskussionerna intensifierades genom kommissionens förslag till direktiv som presenterades 2001, och de djuplodande debatter som följde av det föranledde kommissionen att införa vissa ändringar i texten, särskilt som svar på de yttranden som parlamentet lade fram vid första och andra behandlingen.
Trots detta förkastade parlamentet det med en röst, efter att ha antagit en text i förlikningen.
Marginalen var minimal, men en röst räcker, som vi vet.
Med den nya formuleringen i förslaget om hamntjänster strävar kommissionen efter att spegla de berättigade farhågor som alla parter hyser.
På samma sätt vill vi i det nya förslag som vi förbereder ta fasta på alla de invändningar som har framförts om egenhantering när det gäller såväl säkerhet som socialt skydd och miljö.
Det nya förslaget kommer troligen att låta alla leverantörer av hamntjänster omfattas av ett system för tillstånd som garanterar att reglerna för säkerhet, sysselsättning och miljö följs.
Denna strategi skiljer sig i grunden från 2001 års förslag och syftar till att lindra den oro som har uttryckts av dem som efterlyste ökat fokus på dessa punkter.
Med tanke på att de nödvändiga tillstånden garanterar lika villkor för hamntjänster kommer det inte att finnas något skäl att hindra företag att utföra egenhantering genom att använda sin egen personal på land.
När det gäller lotsning kommer det förslag som förbereds förmodligen att omfatta ett specifikt system, som skall ta hänsyn till sjösäkerhetsaspekterna, och att bidra till att de allmännyttiga skyldigheterna kan uppfyllas.
Till sist vill jag betona vikten av att utveckla den roll som hamnarna skall spela när ökningen av godstrafiken flyttas över från väg till närsjöfart.
För att garantera ett konkurrenskraftigt transportsystem i Europeiska unionen är det absolut nödvändigt att en avsevärd del av den nya efterfrågan, som vi tror skall växa med cirka 40 procent på tio år för gods, kanaliseras mot cabotage inom en utvidgad union.
Detta kommer att förebygga andra typer av trängselproblem som redan börjar märkas i andra typer av infrastruktur, t.ex. vägar eller järnvägar, vilket också kräver omfattande modernisering och en mer dynamisk utformning.
