# ID: svediakorp-gov448782
# author: Wohlin (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 428
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag är ny ledamot av parlamentet och representerar Junilistan.
Det är det nya partiet i Sverige som i senaste valet till Europaparlamentet fick 15 procent av rösterna.
Jag vill här idag ta tillfället i akt att ange vilka huvudlinjer som vi anser skall ligga till grund för EU: s finanspolitiska strategi.
Den övergripande principen bör för det första vara att EU: s totala budgetutgifter inte bör överstiga en procent av EU-ländernas samlade BNP.
Vi stödjer således den position som ett antal länder intagit, bl.a. den svenska regeringen.
Utgiftstaket bör gälla inte bara för nästkommande budgetår 2005, utan även gälla långsiktigt.
Ett trovärdigt restriktivt utgiftstak kan möta den kritiska opinion som fruktar att EU växer till en alltför dominerande superstat.
Vi anser inte att EU skall engagera sig i långtgående transfereringar mellan länder och regioner.
Erfarenheten visar att sådana transfereringssystem ger dålig effekt på den långsiktiga tillväxten.
Min andra punkt gäller det förhållande att en del länder idag betalar betydligt mer än vad vi får tillbaka i form av bidrag.
Nettobidraget borde därför inte överstiga förslagsvis 0,4 procent av landets BNP.
Varje land borde således kunna avstå från att ta emot bidrag och därmed kunna minska sitt totala bruttobidrag till EU.
Ett sådant system skulle ge betydande administrativa lättnader, arbetet vid bidragsansökningar drar idag stora resurser som kunde användas mer produktivt.
Den tredje punkten är att vi avvisar tanken att EU skaffar sig egna resurser genom att lägga på oss skatter eller avgifter.
Det ankommer endast på det nationella parlamentet att ta in skatter och avgifter.
Med ett strikt utgiftstak kan inte egna resurser heller ge utrymme för ökade utgifter.
Den fjärde punkten är att alla medlemsländer skall betala samma bruttoavgift i procent av BNP.
De speciella undantag som finns måste undanröjas.
Min sista punkt är att EU måste ha en budgeteringsmarginal inom ramen för utgiftstaket så att EU kan agera snabbt i krissituationer.
Avslutningsvis vill jag understryka att EU inte skall ställa ut löften om bidrag som inte ryms inom utgiftstaket.
Diskussioner om en utvidgning av unionen måste bygga på realistiska analyser av de ekonomiska konsekvenserna av utvidgningen.
Nya engagemang, program och löften om bidrag kan endast honoreras inom ramen för omdisponering av gamla anslag.
En omprövning av jordbruksstödet kan på sikt skapa utrymme för stöd till länder med svagast ekonomi.
Vi kommer att rösta på kommande budgetförslag i enlighet med dessa intentioner.
Jag tackar för uppmärksamheten.
