# ID: svediakorp-gov448775
# author: Jensen (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 842
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr Nicolaï, fru kommissionär!
Som har nämnts ett antal gånger är budgeten för 2005 den första där utvidgningen helt återspeglas i siffror.
Detta gäller även de administrativa utgifterna.
Det är dessutom ett budgetår då reformerna av tillsättningen av tjänster och av den finansiella förvaltningen sätter sina spår på utvecklingen inom alla EU: s institutioner.
Sist men inte minst är det ett år då det finns strikta ramar för administrativa utgifter, helt enligt det fleråriga programmet som EU-länderna enades om i budgetplanen, och ni sade faktiskt själv, herr Nicolaï, att utgiftskategori 5 är komplicerad.
Det preliminära budgetförslaget visade att det inte fanns någon marginal kvar över huvud taget.
Faktum var att ramen hade överskridits och rådet har hanterat detta genom att göra vissa nedskärningar för att skapa en marginal.
Besparingarna har drabbat vad vi kallar de andra institutionerna särskilt hårt och detta är något som vi vill undersöka närmare i parlamentet.
Rådet har inte rört parlamentets budget tack vare det så kallade ” gentlemen ’ s agreement ”.
Vi sköter var och en vår egen budget.
Rådet skar ned lite i sin egen budget.
Jag tycker emellertid att det är helt uppenbart att rådets administrativa budget har ökat med nästan 5 procent jämfört med 2004 års budget, där den totala ökningen för alla institutioner var 3 procent.
Om nu rådet anser att det bör sparas och att det bör finnas en marginal – vilket jag på sätt och vis håller med om – hade det varit bra om rådet hade gått i spetsen och skurit ned mer i sin egen budget.
Men låt oss bortse från detta en stund.
Rådet har gjort nedskärningar med totalt 1,5 procent av hänsyn till att vi måste kunna spara eftersom ny teknik har införts och eftersom institutionerna samarbetar sinsemellan.
Jag kan även hålla med om att en del pengar kan sparas genom samarbete mellan institutionerna när det gäller personalsidan och den språkliga biten.
Men ibland kan det vara lättare för de stora institutionerna att spara än vad det är för de små.
Detta tycker jag att vi måste titta på, och så måste vi naturligtvis också noggrant kontrollera att samarbetet mellan institutionerna ger resultat.
Jag skulle vilja berömma rådet för att det denna gång har varit lite mer medgörligt än det ofta verkar och för att det har argumenterat starkare för de nedskärningar som har gjorts.
Rådet har därmed accepterat den inställning till utvidgningen och till nya uppgifter som vi hoppades att det skulle acceptera.
Men i gengäld har det skurit ned det totala beloppet med 5 procent, som Michaele Schreyer påpekade.
Jag vet inte om detta beror på att människor förväntas arbeta gratis.
Jag tror att det även är för att ta hänsyn till att ett antal av tjänsterna inte tillsätts så fort som man hade väntat.
När det gäller parlamentets budget för 2005 kan jag poängtera att även den har påverkats av utvidgningen och av reformerna av tillsättningen av tjänster och av den finansiella förvaltningen, och även vi skulle ha önskat ett antal förbättringar när det gäller parlamentsledamöternas villkor.
Parlamentet planerar att driva en informationskampanj om utkastet till konstitution, och detta har vi tagit hänsyn till i budgeten.
Vi vet fortfarande inte om vi får en ny ledamotsstadga 2005, men mot bakgrund av de signaler vi får tycker jag att det är riktigt att ta hänsyn till detta i budgeten.
Liksom alla de andra institutionerna måste parlamentet se till att administrationen blir så billig och effektiv som möjligt, men som har framkommit under den första behandlingen kommer parlamentets budget att utgöra 20 procent av de administrativa utgifterna 2005.
Med tanke på de administrativa utgifterna tycker jag att rådet och parlamentet tillsammans borde komma på en lösning som garanterar såväl en lämplig marginal som rimliga villkor för kommissionen och de andra institutionerna.
Även en liten sänkning av budgetens ökningstakt kan vara ganska skadlig för några av de små institutionerna, särskilt de som är i utvecklingsstadiet.
Jag tänker till exempel på Europeiska ombudsmannen och på Europeiska datatillsynsmannen.
Som en del av lösningen på problemet i utgiftskategori 5 tycker jag att vi borde överväga möjligheterna att föra över outnyttjade medel i den administrativa budgeten till 2005 och att betala i förskott så att det skapas ett visst utrymme för manöver i den administrativa budgeten 2005.
På så sätt skulle vi också kunna skapa en marginal.
Vi borde med andra ord överväga att ägna oss åt det som på budgetspråk kallas för ” frontloading ”, det vill säga förhandsfördelning, av outnyttjade medel.
Jag anser att vi borde överväga att ta med denna faktor i förhandlingarna.
Det finns stora problem i utgiftskategori 5, men jag tycker inte att de är större än att rådet och parlamentet tillsammans bör kunna komma fram till en vettig lösning.
